Redan på fredagskvällen drev regnmolnen in. Solen var i nedåtgående
och färgade molnen vackert röda. Och vet ni, 10 minuter efter att jag knäppte
bilderna på de röda molnen då hade vi regnet över oss....
Vi hade varit till våra vänner uppe i backen och gick hem i den vackra
solnedgången. När jag rundade stugknuten såg jag solens absolut sista strålar.
Det var så vackert och de nästan utblommade brandliljorna strålade i det
sista solljuset.... jag sprang in efter kameran.... och hann nästan få strålarna...
Den natten somnade jag till regnplask på taket. Hela lördagen väntade vi på
mera regn och visst började det regna vid lunchtid.
Och det regnade och regnade....
Vattnet samlades på gårdsplan i stora pölar...
Lördagen var riktigt grå och trist.
Men så plötsligt vid 7-tiden på kvällen tittade åter solstrålarna fram
mellan molnen. Det var nu jag gick ut med kameran igen!
Vattendropparna tyngde ner plymspireans blomsterklasar och
först efter en timme syntes åter humlorna lyckligt vimsa runt
i blomstervipporna.
Nu glittrade regndropparna i sädesfälten, som vackra diamanter.
Till och med uppe i detta timotejstrå fanns en regndroppe.
Vinden friskade i lite och kvällssolen brände undan regnet.
Molnen kom och gick, men på lördagskvällen var det allt
solen som regerade! Om jag får klaga lite, lite så måste jag tillstå att
sommarvärme inte ville infinna sig - trots solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar