torsdag 12 september 2019

Septembersol - kan man ju alltid önska...

I morse undrade jag om jag överhuvudtaget skulle stiga upp eller
bli kvar i sängen. Ute vräkte regnet ner och det var mulet, grått o trist.
Nåja, jag var glad att jag kunde stiga upp till sist - och hej och hå
nu några timmar senare tittar till och med solen fram emellanåt!
Igår noterade jag att jag skulle blogga om dessa vackra varma höstdagar,
men när jag hade stängt datorn efter gårdagens inlägg då hade molnen
dragit in......


Det är toppen när solstrålarna kikar in igenom fönstret....

.... och tur skall man ha så inte solen försvinner efter en stund.


Tisdagen bjöd på solsken för det mesta och vi förunnades sommartemperaturer
över 20 grader. Varmt och skönt var det . På kvällen när jag gick
ut på min kvällspromenad var det så varmt och vackert.


Rönnarna lyste röda i kvällssolen. Det blir mycket rönnbär i år och jag
har läst massor av fina recept hur man på bästa sätt tar hand om dessa fina bär.
Jag tror jag skall lägga några rönnbärsklasar i frysen för att ha till
vintern när småfåglarna önskar sig lite föda....


Naturen börjar bjuda på mycket färger nu när hösten knackar på.


Och cikorian lyser himmelsblå i vår viltåker.


På min kvällspromenad gick jag förbi de tjusiga kalvarna som betade på en äng.
De såg också ut av njuta av kvällssolen och värmen .


Så var det gårdagen då, som efter en härlig solig morgon förvandlades till
en grådaskig, smådisig och småregnig dag. Precis lika gråtrist
som fotot ovan.


Trots diset kunde jag inte låta bli att söka mig till skogs för att plocka
årets absolut sista hallon. Till kvällen puttrade en kastrull med hallonsylt
hemma hos oss allt medan mörkret föll....


Men innan mörkret föll och regnet helt tog överhanden gick jag ut på
min kvällsrunda. Den var gråtrist, en helt annan runda än kvällen innan.


När jag kommit halvvägs hemifrån då kom regnet.
Nu samlades de gulliga kalvarna i en ring, säkert inte lika
njutningsfullt som kvällen innan för dom heller.


Jag bestämde mig för att ta en genväg hem, men det visade sig att jag
ändå blev genomvåt. Efter att ha bytt till torra kläder blev det
syltkokning - och ja, det blev lite höstmys i mörkret med tända ljus 
och skön pläd kring axlarna också....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar