Idag skiner solen ur ett tunt molntäcke och det blåser kraftig och kall nordvästlig vind. Vi går mot några dagar med kallare väderlek - och det känns verkligen... Under gårdagen var det lite varmare (nåja 1 eller 2 grader varmare, sisådär runt +7 grader) och det var tyvärr rätt gråmulet. Såhär i slutet av oktober börjar de flesta vackra färgerna försvinna och naturen (och bönderna som plogar sina åkrar så att allt ser ännu gråare ut) gör sig redo för vintern.
Så igår hängde jag åter kameran på axeln och vandrade ut för att fånga in små glada prickar i allt det föränderliga som innebär höst-mot-vinter. Ovan ett gult smultronblad blad vissna löv och lite grönt mot marken...
Som sagt det var rätt mycket grått, men också vått, där jag vandrade längs åkervägen upp mot skogen.
När jag gick förbi en av ödegårdarna hade trädgårdens alla lönnar tappat sina blad, men en liten planta som börjat växa bredvid vägen visade ännu lite färger.
Längre fram längs vägen upptäcker jag en gul liten höstfibbla. Alltid något!
Så vände jag in i skogen och gick förbi det stora hålet under en sten. Här tror jag att räven har haft sitt krypin under våren- sommaren, men vad vet jag egentligen.... På stenen framför växer stensötor som är ständigt gröna.
Och så stöter jag på kantareller som ännu växer så gula och granna! Och kantareller går man ju inte förbi utan att plocka, trots att dessa svampar är 3 månader efter sin tid....
På hemvägen går jag förbi den stora vrilen eller masurknölen som växer så vackert på en björkstam. Just masurvirke är eftertraktat, många gör skålar av detta hårda virke.
Väl hemma igen möter jag på dagens färgchock, äntligen! Min trädgårdsbuske ståtar ännu delvis grön men också skrikande röd mot vår röda uthusvägg!
Och här inne i värmen kan jag njuta av en av mina skålar med prydnadspumpor - det är ju i alla fall snart halloween!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar