Cykeltur i den vackra, men kalla, kvällen

Varje sommar brukar vi, sambon och jag, trampa iväg på

cykelturer kvällstid. Fast den här sommaren har dom där cykelturerna

inte blivit så många. Kan bara hänvisa till vädret. 

Men förra veckan beslöt vi cykla iväg, trots att kvällen var rätt

kylig efter en sommarvarm solskensdag. Vi cyklade längs

små grusvägar och den här gången tog vi oss ut mot en av 

de vackra båthamnarna här i trakten.

Här är vi på gång. Och till och med jag syns ju på bild

(lite oproportionerlig måste jag väl ändå medge, hihi...).

Så ränner vi nerför backen mot Slumpvik när solens sista

strålar färgar omgivningen så augustivacker.

Tänk att man blir så rofylld av lite hav.....

Kvällen var så vacker. Vi satte oss ner på en brygga och bara njöt!

De gamla vackra sjöbodarna speglade sig i plattvattnet.

Här fotade jag svalorna på försommaren. Nu hade svalorna fött upp

sina ungar och vår augustikväll i hamnen bjöd inte på några fåglar.

Det andades stillhet i hamnen. 

En familj var på väg ut med sin båt och svagt

hörde vi röster på avstånd. Sedan puttrade båten iväg och 

allt blev tyst igen....

Här kunde jag sitta hela kvällen och filosofera... men solen började

sänka sig bakom skogstopparna och ohjälpligt var det inte så varmt längre.

Sambon lånade kameran och fångade in en "vattenskrinnare".

Så bestämde vi oss för att cykla vidare, vi ville ännu trampa några

kilometrar innan vi skulle styra hemåt. Det blev rätt mörkt innan

vi svängde in med våra cyklar vid vår gård.

De ljusa sommarnätterna är definitivt förbi, trots att vi äntligen

har fått den hett efterlängtade solskensommaren!