tisdag 4 augusti 2015

Nyckelviken (del fem)

I dag förflyttar jag mig tillbaka till vår Sverige-resa.
Det blev så mycket oskrivet om den resan, för vi hann med så mycket.
En förmiddag vandrade vi kring i Nyckelvikens naturreservat i Nacka.
Här brukar B och V promenera, jogga och hämta andrum. B berättar om
kojor som byggts i skogen och cowboys- och indianlekar som lekts som barn. 
"Och här i backarna brukade vi åka skidor när vi var nyförlovade"
berättar V och pekar på en backe som ser ofantligt brant ut och som jag
aldrig skulle våga mig på....



Det är regn i luften och det är branta klippor i reservatet.
Om ni ser en blå prick nästan i mitten av bilden, då ser ni hur långt
sambon hunnit gå nerför trapporna... och där är han ändå inte 
nere på marknivå...
Reservatet rymmer ett varierande och kuperat kulturlandskap
med både skog, parker, klippor och ängar.


Här skulle det inte vara så pjåkigt att bo sommartid.


Vi klättrar över ett fårstängsel och närmar oss Stora Nyckelvikens herrgård.
Här på ängen där vi går betar fåren framför den gula biljardflygeln, som är 
byggd på 1760-talet av en fransk ambassadör. 


Fåren bräker, de är kärvänliga och kommer för att hälsa på oss.
Till och med de små lammen vill hälsa. Men vi går igenom grinden och
stänger noggrant efter oss. Nu vill vi kika på herrgårdens grisar,
kaniner, hästar och övriga djur.


Själva herrgårdsbyggnaden byggdes som ett sommarnöje på 1740-talet
av en förmögen direktör vid det Ostindiska Kompaniet.
Denna herrgård är inspelningsplatsen för många tv-program.
Bl.a. spelas ett av mina favoritprogram, "Sommarpratarna", in här.
Några av programmen har gått i repris i FST5 i sommar.



Till herrgården hör också en vacker trädgård. Tyvärr började regnet
tilltaga när vi var där, men trädgårdsjobbarna var fortsatt flinka, 
precis som vi då....


Det vackra lusthuset uppe på kullen är också det en byggnad från
1740-talet. Tänk er en solig dag och kafferep inne i lusthuset....

2 kommentarer:

  1. Jadå fransmännen kunde bygga flotta hus, herrgårdar. Lusthuset är mäktigt !
    Där på den platsen skulle jag kunna tänka mig att stanna en tid.
    Ett härligt klätterberg där jag hade kunnat klättra på, (fast inte nu för tiden, knäna är kass, atros-skit) men jag gillade alltid att klättra upp på en höjd och spana ut över landskapet.

    Må väl kram/ Eva

    SvaraRadera
  2. Så vackra ställen fina foton ,kram Nette

    SvaraRadera