Igår, sen eftermiddag, åkte vi ut till vårt sommarparadis. Lördagen hade varit grå och lite regntung från morgonen. Där ute vid havsfjärden tänkte vi elda bastun och eventuellt sova över. Det var rätt varmt väder - men som sagt gråmulet och vått. Ett väder när gummistövlar kom väl till pass....
Vi började med att tända fyr i kaminen inne i stugan....
Sedan gick vi ner till bastun och satte fyr i bastukaminen. Det gråtunga vädret gjorde att även här stannade röken nere vid marken innan elden fick riktig fart. Nu var det bara att vänta en stund innan bastun skulle bli varm, så jag tog mig en kort promenad.
Den här gången var jag inte ute efter kantareller (eller lingon), jag bara tittade mig omkring. Men oj så mycket svamp det finns just nu! Det finns svampar i alla olika kulörer och former! Det är den blöta september som satt fart på svamptillväxten...
Nere vid Påttin såg jag något vitt bakom lövträden. Det var en svan. Men nya stenar i vattnet?
Nej åååh, det var ju svanmamman med sina fem ungar! Och alla ungarna var ännu tillsammans med henne och de hade växt till sig! Vi har inte sett svanfamiljen sedan mitten av juli, men nu var de här igen och sökte föda! Mamman skällde som en hund för att varna ungarna att jag (= faran) var i närheten. Det var ett roligt ögonblick att se svanarna men jag smög mig ändå försiktigt bort för att de skulle få vara i fred. Dessutom var ju bastun varm!
Och visst sov vi över där ute. Morgonen var disig och det var vindstilla. Inne i huset hade vi varmt och mysigt, länge satt jag och drack mitt morgonte och åt en smörgås. Och jag lyssnade till tystnaden (jag släckte radion när sambon gick ut på morgonpromenad, för vem vill lyssna till all världens nyhetsolyckor en söndag när lugnet istället kan råda).
Sedan gick jag ner till stranden en sväng. Inne bland stenarna låg ett vitt vågskvalp från gårdagens vågor. Men morgonen bjöd på absolut plattvatten nere vid strandstenarna.
Luften var fuktig och rätt varm. Det kändes att nu har hösten kommit. (Och så kollade jag att svanarna åt sitt morgonmål - och det gjorde de allt medan mamman vakade över sina ungar, inte störa ni vet...)
Allt var drypande vått, trots att vi inte hade fått många droppar regn sedan gårdagen. Luften och marken var fylld med våta höstdofter. Det är nu man upptäcker alla spindelnät i blåbärsriset....
I morse kom hösten ifatt mig. Den knackade mig på axeln och undrade om jag vill följa med på höstens färgsprakande förvandling. Klart jag vill!
Jag älskar när sommaren övergår i höst! Lite regn. Lite dis. Lite gula, bruna och röda färger. Och kanske längre fram lite klarare luft. Kanske lite höstsol. Och att vistas där ute en härlig höstdag, det är livet det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar