Redan i går kväll satt jag och suckade.
Det blev ingen vacker solnedgång i går. Istället fortsatte snöandet.
Och vinden den vrålade kring husknutarna. Ett riktigt snöoväder!
En snökanon som bjöd på takatalvi....
Det var helt enkelt dags för vinterns första snöoväder.
Det var tydligen dags för det nu.
I mitten av april.
När vårfåglarna anlänt och de första vårblommorna börjat visa sig.
Jaha, det var dags att komma nu, låg jag och tänkte när jag försökte sova....
Det snöade ännu i morse,. Vinden hade inte lagt sig den heller.
Det låg vita snödrivor där ute. Och snön fortsatte vräka ned.
Jag gick runt och kikade ut igenom fönstren medan jag drack mitt
förmiddagskaffe. Hjälp! Vart försvann våren .....
När jag gick ut för att mata våra ankor fick jag lov att kliva över
vinterns första drivsnö längs uthusväggen. Alltså första.....
Nu hoppas jag väl ändå att det värsta ovädret har dragit förbi.
Nu hopps jag att nordanvinden avtar, att det inte finns fler snöflingor
och att kvällssolen hinner visa sig innan den går ner bakom skogen.
Lite solnedgång skulle sitta fint.... ja, och så skulle det sitta fint med
massor av plusgrader. Det liksom hör ändå våren till....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar