Ännu en händelserik dag i Åbo

Vi vaknade i Åbo till ännu en kall solskensdag. 

 Dagen började med en lyxig solgul hotellfrukost.

När vi ätit oss mätta, var det dags att få de rosenröda kinderna

(här hänvisar jag till gårdagens turistbroschyr)! Vi gick alltså ut

på staden och tog en morgon... nja förmiddagspromenad.

Först gick vi via Finlands enda katedral från medeltiden,

nämligen Åbo domkyrka. 

Inne i kyrkan var det lugnt och stilla.

Min vana trogen tände jag ett ljus.

Så vandrade vi upp till Vårdberget och kände hur

den kalla nordanvinden nöp i kinderna.

I början av 1800-talet förstördes nästan hela staden av en brand.

Ett litet kvarter i utkanten av staden klarade sig, och det var dit vi nu

var på väg. Tyvärr var området stängt vintertid, men jag klättrade

upp på en snöhög och knäppte några foton.

Så fascinerande att se de gamla trähusen och i bakgrunden 

moderna bostadskomplex i tegel och betong. Snön ligger

ännu vit och djup här emellan 1800-tals husen, som en gång
i tiden bebotts av stadens mindre bemedlade.

Nu hade vi fått de rosenröda kinderna!
Alltså kunde vi gå tillbaka till Hansa-kvarteren för lite shopping. 

Efter att ha checkat ut från hotellet åkte vi ner till
Åbo Slott. Här har vi varit ett antal gånger tidigare, så vi
beundrade slottet från utsidan denna gång.

Åbo-besöket rundade vi av med ett besök på Forum Marina.
Naturligtvis ville vi upp till kommandobryggan på fartyget Bore!

Tänk er att vara sjökapten och stå där uppe på kommandobryggan
och styra fartyget mellan kobbar och skär! Fast en
 större ratt hade jag ändå tänkt mig... Nu ligger Bore ankrad
vid Aura å tillsammans med en del andra kända fartyg.
Bla. segelfartyget Suomen Joutsen, som är så vackert!

Vi hann också med ett besök på sjöfartsmuseét.
Jag som tycker om historia, gick fascinerad runt och beundrade
alla utställda föremålen, allt från dåtid till nutid.

Hundratals båtmotorer!

Båtbyggande, både små och stora fartyg...

Efter några timmar bland båtar och sjöfartshistorier styrde vi
bilen norrut igen. Vi körde i ett soligt och fint väder och kände oss
så nöjda med vår lilla semesterresa.

Efter ett 100-tal kilometer norröver mötte vi på mulet väder
och stora snöflingor som dalade ner - virvlade ner - vräkte ner...
Det är inte roligt att köra i snörök som virvlar upp efter stora långtradare.
Jag kramade ratten och hoppades att inte möta en bil i snöröken.
Och så hoppades jag att jag hölls på min sida av vägen....

Vi kom lyckligt hem. Väl hemma kunde vi
konstatera att här hade i alla fall ingen snö fallit.