"Tre Kärlekar" på Kyroboas

Sommarteater ute i det fria hör sommaren till.

I går kväll var vi till Kyroboas och såg pjäsen "Tre Kärlekar".

Det var en pjäs som jag verkligen tyckte om, en pjäs som naturligtvis

spelades på dialekt och som handlade om en familj på gränsen 

mellan den nya tiden och den gamla. 

Om barnens längtan efter något nytt och annorlunda.

För de ville inte gå i fädrens fotspår. Den äldre generationen däremot

värdesatte familjen, naturen och "ti arbeit i laag". De kunde inte acceptera 

att det arbete som de gjort hela sitt liv skulle gå om intet. 

Fadern i huset ansåg att forsen var ett arvelån som de tagit

över från tidigare generationer och som de nu skulle

 ge vidare till följande generationer. Precis som det alltid varit.

Vid ingången sålde dessa hurtiga grabbar programblad.

Vridläktaren fylldes av folk, snart var alla omkring 370 platserna

fullsatta av förväntansfulla åskådare. Föreställningen kunde börja.

Vridläktaren möjliggör olika spelplatser.
Det är vackert vid Kyroboas!

Tack till alla amatörskådespelare!

Ni är såå duktiga!