Under natten till lördagen började det blåsa. Och gårdagen bjöd på hårda och riktigt kyliga nordanvindar. Ännu i morse pep det i fönstren och löven dansade ringlekar ute på gården. Mot öster såg vi mörka snömoln i arla morgonstund som tack och lov inte nådde ut till oss. Nu på eftermiddagen skiner solen från en klarblå himmel och vinden den har avtagit till en normal oktoberfläkt. Puh, ovädersstormen är över för denna gång - och det blev inte alltför farligt här hos oss....
Största delen av gårdagen tillbringade jag inomhus. Men idag på förmiddagen när solen tittade in igenom fönstren, då bestämde vi oss för att åka ut till vår havsvik för att ösa vatten ur båten... ja, och kolla så båten låg kvar...
Jodå, båten fanns kvar - men vart hade vattnet tagit vägen? Tydligen hade nordanvinden fört vattnet söderöver ut mot Östersjön, för här hos oss var vattennivån säker mera än 20 cm lägre än normalt. Sambon öste vatten och jag gick runt för att kolla att allt annat var ok. Jodå, alla träd stor kvar och ingenting särskilt kring våra hus. Det hade nog inte varit så farligt ändå!
Ute på fjärden gick inga höga vågor längre. Nere vid vår strand syntes alla stenarna pga lågvattnet.
Solen tittade fram mer o mer och det blev en vacker dag! Men det var endast +8 grader, så jag var tacksam för mössan, vantarna och vinterjackan!
Pga nordanvinden och gårdagens vågor hade Familjen Svan sökt sig till den lilla Påttin där de tryckte i vassen när jag kom smygande med min kamera.... Kloka djur det där, tänkte jag. För där i den lilla vattensamlingen var det kav lugnt....
Denna höst bjuder inte på de vackraste färgerna, jag fick leta mig mot skogen och nere i gräset för att hitta några färggrannare färger. Där i gräset lyste ekorrbären och liljekonvaljens bär vackert röda.
När sambon var klar åkte vi hemåt igen. Hemma skulle det smaka gott med en varm soppa! Trots solen var det lite småkyligt ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar