söndag 7 augusti 2022

Hällnäs och Maxmo, memory-laine

 Igår hälsade vi på norröver och när vi rattade hemåt igen kände vi för en glass - gärna en stor en. Så vi svängde in via Hällnäs kiosken och beställde varsin boll med punch&russin vid kiosken som finns vid Hällnäs stranden. Det är ju här en boll med lösglass är mer än en boll...!


På himlen åkte stora mörka moln som skymde solen allt emellanåt. Vinden hade tilltagit och jag sökte mig till en av bänkarna bakom sjöboden där det var nästan fritt från de byiga vindarna. Efter nattens skyfall kände jag efter en stund att träbänken ännu var lite våt att sitta på....

I vattnet guppade några vita näckrosor. När jag ätit upp nästan hela glassen gick jag till vår varma bil och satte mig för att slickade i mig det sista. 

Så bestämde vi oss för att åka omfartsvägen via Maxmo. Nu började molnen skingras och efter en stund tittade solen fram! (Fotat igenom en smutsig bilframruta)


Väl inne i Maxmo kyrkby svängde vi in längs vägen till dansbanan. Här har vi båda tillbringat många lördagskvällar i vår ungdom, utan att känna varandra. Här var vi på dans varje sommar, bland tallarna på sandstranden och inne i paviljongen. Ännu används paviljongen, men det är decennier sedan jag varit hit på dans. Det var minnen att ströva omkring där på området, men oj så träd och sly växt runtikring dansplatsen!


Här var "förr i världen" ett stort område med sanddyner och vackra sommardagar var här fullt med badgäster. Här fanns en stor playa, varm sand och långgrunt ute i vattnet. Här lekte vi och plaskade som barn (om någon av oss fick våra föräldrar att köra hit), här var jag också på min första simkurs. Numera finns här en båtbrygga och en liten sandstrand. Men allt i övrigt är igenväxt med vassar och sly. Här har tidens tand förändrat mina barndomsminnen....

Gårdagens regnbyar och hårda byiga vind inbjöd inte till bad, det var tomt på den lilla sandstranden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar