Gårdagens eftermiddag var gråmulen, men fram emot kvällen skingrades molnen och solen tittade fram. Då hängde jag kameran på axeln och gick ut på den vanliga kvällspromenaden...
Ute på vår gård satt den lilla ekorren och mumsade på solrosfrön. Hen vet ju att här finns mat, så dagligen gör hen en runda till vår gård. Smaskens tycker hen! Några domherrar satt i träden och bara väntade på sin tur vid matbordet....
Jag hann inte vandra långt innan jag såg ringduvan som satt på en av grannens snöhögar. Och visst blängde duvan på mig innan den flög vidare - eller var den bara nyfiken?
Så såg jag gråsiskan som satt och svalkade sig på en liten snöhög. Den flög genast vidare den också, men jag hann zooma in en bild!
Ute på slätten såg jag paret Gäss, men de såg också mig på långt håll. Och de var beredda på att flyga iväg när stora stygga jag närmade mig.
Mot skogen satt haren, han hörde tydligen mina steg på den våta åkervägen, för den lyssnade och tittade sig omkring...
Det var tydligen inte bara mig den spejade efter, för den skuttade vidare ut på fältet där det satt en annan hare. Det är tydligen vårkänslor på gång... men se då plötsligt kikade dom åt mitt håll och så rusade dom iväg samtidigt i en väldig fart, vart såg jag inte...
När jag kom ut ur skogen (där småfåglar kvittrade och sjöng uppe i nästan varje träd) såg jag en svan. Men när jag väl knäppt fotot såg jag att den svanen hade två huvuden, alltså var dom ett par dom också! Och dom svanarna låg kvar där i sin vattenpöl trots att jag vandrade förbi på grusvägen.... Nu vandrade jag hemåt och träffade på flera hundägare - och hundar tycker jag ju också om så det blev några pratpauser med hussar & mattar & hundar innan jag åter var hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar