Saliggöraren

 De senaste dagarna har vi haft några av dessa vackra marsdagar! Solskensdagar! Med solen som börjar värma dagtid och bjuder på riktigt kyliga nätter.

För visst är det så att solen är en saliggörare i dessa tider! När solen skiner och ljuset återvänder då höjs ju humöret - och orken. Nu vill man åter vistas utomhus och nu börjar man vänta på Våren!

Så här såg det ut häromkvällen när molnen skingrades efter en gråmulen dag. Visst har dom där molnen dykt upp med jämna mellanrum de senaste dagarna, men också solen har kikat fram mest varje dag. (Och kolla så mycket snö vi ännu har kvar!)

 Igår vandrade jag ut längs gamla skoterspår ute på slätten. Nu, efter flera nätter med massor av minusgrader, bär äntligen skaren.  Och här hade tydligen också de vilda djuren vandrat (räven?)...

Nu börjar snön smälta i solen (trots att det under gårdagen endast var kring nollan). Det är rätt typiskt att snön smälter kring trädstammar ja, och längs den gamla stenmuren i skogskanten....

Där ute på slätten längs bäckens kant bjöd viden på vita "blomknoppar". Videkissor!

 

Och vad gör jag då? Jo, då plockar jag förstås med mig en bukett inför påsken som snart knackar på dörren! 

Jag var ute rätt länge och när solen började söka sig bakom skogstopparna färgades snön rosa. Visst är det härligt med denna blå himmel och den härliga solen! Nu önskar jag sol varje dag!

Saliggöraren. Solen.