Vägen längs Bottniska viken, den s.k. Strandvägen, är gammal.
Den finns nämnd i Finlands äldsta vägregister från 1550-talet,
men vägen den är som sagt äldre än så. Vid Långforsen
(eller Lankoski, som forsen heter på finska) fanns tidigare en träbro
men eftersom trafiken längs vägen ökade kraftigt i slutet av
1800-talet ville man ersätta den med en hållbarare stenbro.
År 1885 auktionerades entreprenaden för Långfors bro ut till
Mauritz Tuorila, som ägde marken kring forsen.
Stenbron med de två spannen byggdes mellan åren 1886-87.
Stenbron med de två spannen byggdes mellan åren 1886-87.
Har ni sett så vacker bron är ännu i dag!
Ett verkligt precisionsarbete!
Långfors bro är byggd av stenblock som murats med cement.
Här har jag fotat forsen uppströms. Nu i snösmältningstider
är det mycket vatten i forsen. Vattnet är skogsbrunt och det
dånar när vattenmassorna rusar iväg nedför forsen.
Bron var tidigare på traditionellt vis också en samlingsplats
för ortens ungdomar, här har danser ordnats och här
kunde slagsmålen äga rum.
Här vid Långforsen fanns redan på 1700-talet en kvarn och ett sågverk.
Här fanns även en pappersfabrik (grundad 1840).
Den gamla stenbron togs ur bruk år 1960, då hade man
nämligen byggt en ny bro för den livligt trafikerade riksväg 8 (E8).
Har ni någon gång åkt buss mellan Österbotten och södra Finland
då har ni troligen stannat vid Köffi för en kaffe eller för mat. För det
är just här vid Långforsen som bussbolagen brukar ta sina pauser.
Och nu vet ni lite mera om den dånande Långforsen också....
Tror inte jag druckit kaffe vid Köffi någongång,
SvaraRaderamen nu vet jag ju att det finns och den fina stenbron är ju värt ett besök.
Tjingelingen från Rantamor.