Idag blir det mitt sista inlägg om Helsingfors för den här gången, del 5.
Staden Helsingfors grundades år 1550 vid den sista forsen av Helsingån (numera heter ån Vanda å) och staden fick då namnet Helsinge fors. Eftersom dåtidens innevånare kallade staden Helsinge eller Helsing, började staden heta Helsinki på finska, vilket senare har kommit att bli det internationella namnet på staden. Utanför staden kallas staden Hesa men också Stadin både på finlandssvenska och finska. Helsingfors blev landets huvudstad år 1812. Som kuriosa kan nämnas att man då hade på förslag att byta namn till Alexandria efter dåvarande tsaren Alexander I av Ryssland, men det namnet förkastades och staden heter alltså fortfarande Helsingfors - Helsinki.
Idag bor omkring 660.000 invånare i Helsingfors och i hela den s.k. storstadsregionen dit även städerna Esbo och Vanda hör (städerna är i dag sammanvuxna) bor något över 1,1 miljoner. Idag bor nästan 6% finlandssvenskar i Helsingfors (Finland har två nationalspråk: finska och svenska). Idag bor det omkring 10% med utländsk bakgrund i staden (2,7% ryska, 1,9% estniska, 1,4% somaliska, 0,9% engelska och 0,7% arabiska). Det här innebär att du för det mesta hör finska på gator och torg i staden.
För oss österbottningar är det bästa sättet att ta sig till/från Helsingfors att åka tåg (VR). Tåget är klimatsmart, under resan kan man koppla av med att läsa, handarbeta, jobba vid datorn eller bara sitta och prata. Ett skönt alternativ - och så är man endast efter någon timme framme i huvudstadens absoluta centrum. Så många gånger jag åkt tåg fram och åter! Ibland har jag tagit flyget, för tid är ju pengar. Två gånger har jag åkt bil fram och åter - när jag flyttade ner till Helsingfors och när jag kom upp med flyttbilen igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar