Idag känns det lite som dagen efter.
I går var all världens fokus på USA:s presidentval och vad som
kommer att bli följden. Idag återgår vi till det vardagliga igen med
bombdåd, vårdreformen och statsministerns magsjuka.....
Ja, lite så om ni förstår hur jag menar. Dagen efter skrällen.
Lugnet som börjar lägga sig.
Vardagen
som kommer emot.
Här hos mig händer det inget revolutionerande.
Varken igår eller idag.
I går kväll träffade sambon några färöingar och
sonen hade nattvakt ute i snöstormen. De har kanske dagen efter, men
inte jag. För igår kväll kurade jag framför kakelugnen och läste en spännande bok.
Det gör jag idag också. Det är lite så att vara invalidpensionär.
Små ljusglimtar som glimrar förbi.
Sedan återgår allt till det vanliga.
Jag är ut på mina vanliga promenadrundor.
Än går jag rundan ut mot slätten och än tar jag rundan igenom byn.
Men precis som ishjärtat -
jag älskar mitt hemmaliv. Just nu mår jag jättebra
och hoppas att det så skall förbli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar