I dag har vi faktiskt förärats en solskensdag.
Men inte är solen uppe många timmar, 5 timmar och 23
minuter för att vara exakt.
minuter för att vara exakt.
Trots att jag var riktigt trött idag bestämde jag mig för en
promenad medan solens strålar förgyllde den småkyliga vardagen.
Jag travade på som vanligt, kanske i lite lugnare takt,
och idag blev det "norra länken".
När jag svängde av vid den lilla vägen såg jag att solen redan började
söka sig bakom skogstopparna. Det var några minusgrader och vindstilla.
Det var påfruset, så det knastrade under fötterna där jag gick.
Lite halt i bilspåren.
Solen glittrade i bäcken.
Här rann vattnet och det syntes inte tillstymmelse till is.
En molnbank hade brett ut sig över himlavalvet och i solnedgången
dansade dimman ute på slätten.
Inom några minuter var solen försvunnen och jag närmade mig
skogsbrynet.
I skogsbrynet och inne i skogen
såg jag spår av hare, troligen räv, en mus eller vessla och älg.
Åter ute på slätten gick jag längs gyttjiga åkervägar.
Tack och lov var marken frusen, så skorna blev inte så smutsiga.
Isen i de stillastående vattenpölarna bildade roliga mönster.
Skymning
och klockan var endast 15:23.
Jadu det är korta dagar just nu, solen upp å solen ned, nu gäller det att ta vara på ljuset så man inte rasar ihop alldeles. Många dagar kvar till ljusare dagar.
SvaraRaderaKul att få följa med på din promenad.
Ha det gott i vintermörkret.
Tjingelingen från Rantamor.
Ja stackars er där uppe, men ni har ju fått snön som lyser upp.
SvaraRaderaVackra kalla bilder, brrrrr . . . nä vi går in och tar en fika . . .
Kram/ Eva