Sommarhettan har återvänt

 Förra veckan hade vi några svalare dagar och med svalare menar jag runt 20. Men nu är värmen påslagen åter en gång och med värme menar jag kring 30. Frågar ni mig är jag mera arbetsvillig när temperaturen är kring 20 än när den är runt 30.... jag orkar inte så mycket när det är så varmt, därav kom jag mig för att öppna datorn idag.... 

Förra veckan hann vi alltså med en hel del. Eller rättare sagt vi orkade en hel del. Bland annat var det perfekt väder för hjortron- och blåbärsplockande. Det finns mycket hjortron i år. Det finns också blåbär, men det gäller att välja skuggiga och våta ställen. 

 

 

Det är en speciell sommar detta år. Det är varmt och det är otroligt torrt. Våren var kall och våt och så kom sommaren med värme och torka. Här vid Påttin ser det grönt och lummigt ut, men lite så att skenet bedrar. På många ställen börjar lövträdens blad blackna och se lite livlösa ut. Ja, och så är det en riktig insektssommar detta år...

Ute vid vårt sommarparadis är det massor av insekter och vet ni, numera är det mindre mygg och bromsar. Denna sommar har vi inte tillbringat många dagar därute, men nu kanske vi åter kan åka dit ut och kunna röra oss utomhus.... Torkan har torkat ut myggförökningen....

Vi har tillbringat våra sommardagar hemma på landbacken. Och här är det så torrt, så torrt. Under gårdagskvällens promenad knäppte jag dessa foton. Slokande rallarrosor och kruttorr stig över slätten.

Fast visst är det härligt med värme också. Och så får vi hoppas på regn i mitten av veckan. Ett stilla regn, please...

Funderingar mitt i min oansenliga trädgård

 Sommaren 2021 blir för egen del även den i stort sett en hemma-sommar. Just nu är vårt land inne i den fjärde vågen av covid19-smitta. Corona-pandemin sätter sina spår med nya mutationer av viruset. Problemet är att alla andra tycks tro att samhället är helt öppet och man kan leva som vanligt... Jag åker ut och handlar en gång per vecka fortsättningsvis och några större utsvävningar blir det inte. Jag hålls hemma med ankorna och (för det mesta) sambon....(här har vi heller inga mygg och andra blodsugare som ute vid vår sommarvilla). Solen skiner här hemma och det finns alltid något att göra.

Här hemma går jag ibland runt i trädgården och njuter av mina växter. Som de rödbruna dagliljorna, dom som blommar just den här tiden på sommaren. Just nu kvider alla växter i min trädgård eftersom det är så torrt. Gräsmattan är alldeles brun och i blomrabatterna börjar det verkligen se risigt ut. Inget regn att tala om i juli och nu blåser det hårda vindar som torkar ut det sista... (våra åkerodlingar är ändå mest utsatta)

Jag brukar tänka att det är tur att jag har brinnande kärlek i min trädgård, dessa röda blommor som lyser upp trädgården. I veckor. Men snart har de gjort sitt för denna sommar, tack för blomsterfägringen! 

Sedan har jag ju liljan som jag köpte som lök för något år sedan. Den blommar tacksamt efter några skvättar med vatten kvällstid (men hur kunde jag välja rosa, jag som inte gillar rosa?).

Jag tycker betydligt bättre om de djupröda och röd-vita nejlikorna som redan har blommat länge, länge. I mina rabatter har jag gärna mångårig växter, sådana som återkommer år efter år och som breder ut sig mer och mer i rabatten så att ogräset inte ryms....(det där var en önsketanke!)

En av de få ettåriga växterna denna sommar är denna dorothea som jag fått och som jag lyckats rädda undan hungriga ankor som äter allt smaskens i mina blomland (hela växten höll på att stryka med häromdagen). Den blommar dagligen i olika färger, som sedan går till vila när natten kommer. En riktigt spännande växt. 

På trappan har jag en annan speciell blomma som jag inte vet vad den heter (speciell pga av färgen) och den har verkligen trivts i det soliga vädret.

Jag har ju inte enbart rött i min trädgård, nej idag upptäckte jag att buskaget/häcken med ölandstok har börjat blomma. Härefter kommer trädgården att lysa riktigt gul - till alla insekters stora glädje!

Jag avslutar rundvandringen med en översyn av mina bärbuskar. Denna buske röda vinbär är ankornas favorit. De bär som är längre ner på busken är redan uppätna av ankorna, men några bär lyser röda uppe i toppen dit de glupska näbbarna inte når. 

Idag skiner solen som vanligen och det är en helt vanlig onsdag hemma i trädgården. Ha det gott alla ni som kikar in här. Tänk på att hålla avstånd och tvätta händerna och.... ja, ni vet (vaccinera er, tänk på era medmänniskor helt enkelt).

Bocken Bruse

På söndagskvällen bestämde jag mig för att gå ut på en sen promenad, klockan var sisådär 22:30. Det hade dykt upp några moln på himlen och jag tog kameran med mig för att fota molnen. Men jag hittade också något annat att fota, det var nämligen Bocken Bruse (som jag genast döpte det lilla hjortdjuret till) som var ute och åt sitt kvällsmål mat! Inne på grannens fält med ärtor!

Men jag skall ta det från början. Molnen var det.

Jag såg vackra moln som täckte himlen mer och mer.

Visst såg det ut som regnmoln, de gråblåa molnen som syntes i väster. Men se icke, inte minsta regn här hos oss. (Och nu är det torrt ute i markerna vill jag lova! Under juni och juli har vi kanske förärats 10-20 mm regn, men växtligheten behöver mycket mer än det för att växa och inte torka bort... Och jo jag vet att bara några tiotal kilometer bort har det regnat en hel del, men vad hjälper det oss!)

Så där gick jag ute på slätten i den sena julikvällen. Ensam med min kamera.

På hemvägen såg jag något brunt längs bäcken på grannens åker. Jag zoomade in med kameran. Här var det visst någon som var hungrig! Och jag vet att ärtor är smaskens, det tyckte visst Bocken Bruse också!

 Jag viftade med armarna för att få Bocken Bruses uppmärksamhet. Och visst vände han snabbt på huvudet. Vad var det där för tok som stod på vägen och såg konstig ut... Månne en väderkvarn?...

Äsch, inget märkvärdigt, tänkte Bruse och fortsatte äta. Han vände baken åt mitt håll.

Rallarrosorna som växte i bäckkanten var också smaskiga... Jaha, tänkte jag om det inte hjälper med att veva armarna får jag väl ropa då. Sagt och gjort. Jag hojtade. Ingen reaktion. Jag ropade högre... och till sist gav jag upp ett högt skrik...

Äntligen tittade Bocken på mig och jag fick ett foto! Han tyckte säkert jag var en konstig filur (det kanske alla grannar också tyckte där jag stod ute på slätten och skrek - men se det bjuder jag på!).

Bocken Bruse fortsatte sitt ätande. Han fortsatte framåt längs bäckkanten. Med baken vänd mot mig.

Äsch, tänkte jag. Och gick hem.

Från sommarhetta till svalare väder

 Redan igår kväll kände vi att det hände något med vädret. Det svängde från hetta till något svalare. Vinden tilltog i styrka och det fanns en kyla i vinden som inte funnits där de senaste veckorna. Värmeböljan som täckt vårt land var på väg att försvinna, jo det kändes så igår kväll och i morse var det endast 18 grader när jag klev upp ute vid villan. En kortvarig regnskur hade smattrat mot taket i arla morgonstund.... och hettan som brukade möta mig varje morgon den var borta....

Idag har vi snäppet under 20 grader i skuggan (naturligtvis skiner solen i dag också). Det är plötsligt svalare och långbyxor och långärmat har kommit till heders igen. Nu känns det plötsligt som typisk finsk sommar ....

Men ännu i går kväll satt jag ute vid Piren och avnjöt kvällssolen. Ute på fjärden fanns vinden som krusade vattnet. Inne bland stenarna och vassen värmde ännu kvällssolen. Där satt jag som jag suttit mången sommarkväll....

Där ute var det endast jag, kvällssolen och vågornas kluckande....

En vacker stilla julikväll med sol som snart skulle sänka sig bakom skogstopparna. Plötsligt kände jag mig så där trött, som man bara kan bli av att inte gjort många knop under en lång stund - eller kanske det var endast sjöluften som tyngde - i alla fall masade jag mig in till kvällste och musik från radion. En kväll ute vid havet.

Nu får vi förbereda oss på svalare sommarväder några dagar, sedan hittar värmen tillbaka.

Sommarfest hemma hos M

 Igår hade sambons syster ordnat en riktigt härlig sommarfest. "Välkommen på grillfest" sms:ade hon till oss för någon dag sedan och vi var ju genast med på noterna! Hennes barn med respektive hade alla semester och det blev en stor familjefest hemma i hennes trädgård. Med klarblå himmel och välkomstskål hälsades vi välkomna. Sedan blev det massor av barnspring och roliga fotbollsmatcher på gräsmattan allt medan grilldoften lägrade sig bland blommor och blad....

Festens två yngsta, som fyller 2 till hösten, hade blickarna fulla med upptäckarglädje och numera är de också rätt snabba i benen. Fast mamma och pappa är ännu bäst , så det blev rätt mycket spring för dom också... Storasyster var fotbollsproffset som just deltagit i Wasa Footboll Cup, nu var det danska handbollsspelande K och hennes sambo N som fick sparka boll med henne. Liv och rörelse, pratstunder och glada skratt. Solen lyste som vanligt denna sommar, men den stekheta värmen fläktades bort av en lätt vind (tack och lov!).

Här bjöds det på grillat kött och korv, ugnslax, nypotatis, wook och massor av goda sallader. Vi var ett stort gäng matglada gäster som tog för oss av allt det goda. Vi bänkade oss ute på verandan och inne i lusthuset, alla fick en stol att sitta på trots att vi var rätt många!

Jag kunde inte låta bli att fota den finurliga servetthållaren. Lite "Ernst" över detta.

Här i huset bor en verklig mångpysslare som är flink med synål och tråd. Dessa tavlor (och ett flertal som hon gett som presenter) är den gångna vinterns projekt och finns nu till beskådning på en hylla inne i köket/matsalen. Precis som sin mor och syster hinner hon med många handarbeten varje år (månne det ligger i släkten?).

Så där satt vi ute i sommaren och njöt av maten, där bredvid den blommande klematisen vid ändan av verandan. Sedan bjöds det på efterrätt också, vi som var så mätta... men säg den som inte vill ha glass och ett lass med solvarma jordgubbar...

 Glassen med bären och sedan kaffet avnjöt vi i lusthuset. Detta lusthus fyllt med blommande pelargonier...

Nu kände vi oss som grodan i lusthusfönstret. Mätta och belåtna. Men oj, det yngsta gardet orkade ännu en fotbollsmatch....!

 Slutligen efter att ha hjälpt värdinnan med lite disk vandrade vi ut i den prunkande trädgården. Där växer allt från blommor till bär och grönsaker.

I trädgården finns två små växthus med främst tomater och gurkor. Här på växthusgaveln trivs också vindruvorna denna heta sommar och det ser ut att bli en god skörd i år.

Här bor en verklig odlare och nu har hon förverkligat sin döm om en prunkande trädgård!

Tack för en fin sommardag med mycket gott! Så roligt att träffa alla långväga gäster, som vi inte haft möjlighet att träffa på länge!

Och vet ni idag vet jag inte riktigt vilken dag det är... det känns ju som om det var söndag igår... och så säger kalendern att det är en lördag... nej, nu är jag alldeles dagvill - precis som om jag hade semester....

Hett ute på hjortronmyren

 På onsdagen "måste" vi åka ut till vår sommarvilla vid havet för att om möjligt njuta lite svalare väder. Men ack nej, där ute var också sommarhettan besvärande. Dessutom ställde myggen och bromsarna till det. Till kvällen beslöt jag mig ändå att söka mig ut till "min" hjortronmyr. Iklädd långbyxor, gummistövlar och en tunn jacka med huva stegade jag iväg. Redan efter en bit in i skogen höll jag på att ge upp. De blodsugande, surrande insekterna är inte mina kompisar.

Över stock och sten, genom snårskog och våtmarker. Så kom jag mig äntligen fram till myren och i år lyste de gula saftdrypande bären nästan överallt! Det är en sann lycka att hitta så stora fina hjortron!

Och jag plockade och pockade - och blev mer och mer svettig. Insekterna blev mer och mer på hugget. Inte minsta lilla vattenflaska hade jag med mig, så till sist blev jag riktigt yr. Svetten lackade och orken tog totalt slut. Hur skulle jag orka traska hemåt i mina stora gummistövlar som dessutom läckte så att jag var våt om fötterna.... och så fanns det ju massor av bär... Jag började söka mig hemåt och att gå förbi de stora fina bären kändes som ett helgerån, men jag måste ut ur skogen med de sista krafterna jag hade. Jag klättrade upp för en brant backe, lyckades inte ramla och staplade så sista biten ut till villan. Där klädde jag av mig de täckande kläderna och jag dröp av svett. Där ute på verandan var det ännu 30 plussiga grader och inte minsta vind. Med mig hade jag iallafall flera liter hjortron och kvällen kunde jag tillbringa på soffan (med en kort avstickare för ett bastubad). 

Nu har jag kokat hjortronsylt sådär så att hela huset doftar! Nästa gång jag beger mig ut för att plocka hjortron måste det vara mycket under 20 varma grader och det måste blåsa minst storm för att hålla myggen borta! Jag tycker ju om att plocka hjortron, egentligen....

Där ute i skogen blommade ett stort bestånd av Jungfru Maria Nyckel, så vackra orkidéer! 

Vi orkade tillbringa ett dygn där ute vid villan, sedan tyckte vi att odjuren hade försett oss med tillräckligt många bett. Så vi styrde hemåt igen där det inte finns några odjur. I går morse var det absolut vindstilla ute på havsfjärden.. Den låg som en spegel. Plattvatten. En sup:are kom paddlande över "glasskivan". Lite molnigt var det, men värmen var fortfarande påslagen och gårdagen fortsatte med 30 plusgrader trots den lätta molnigheten.

Idag, fredag, har vi lite svalare väder. Nästan hjortronplockarväder. Men bara nästn....