Ute på vift med f d arbetskollegor

 Det var länge sedan senast.

Men nu har jag varit ut på vift med några av mina f d arbetskollegor från hela Svensk-Finland. Vi Österbottningar strålade samman med kollegor från Åboland och Nyland. Vi sammanstrålade vid Nådendals Spa, detta härliga konferens- och spahotell som ligger i staden Nådendal (endast några kilometer väst på staden Åbo).

Regnet gjorde sig gällande när vi i tidig morgonstund gjorde oss redo för avfärd från stadshuset i Vasa, och regnet följde med oss ned söderöver. Men redan på eftermiddagen började molnen lätta och när vi sedan åkte hemåt mitt på torsdagen hade vi sommarkänning i Nådendal.

Nådendals Spa är ett hotell som erbjuder lyx i vardagen. Hotellet har en stor spa-avdelning med både ute- och innebassänger, hotellet har också en stor konferens-avdelning med stora kongress-utrymmen. Spahotellet ligger väl skyddat i en park ca 1 km från stadens centrum och med utsikt mot skärgården. Här trivs både konferensgäster, badgäster och alla de som vill ha lite lyx i vardagen. 

Vår konferens började med lunch i restaurangen. Och vilka överfyllda bord med allsköns matöverflöd! Det mesta hälsosamt och såå gott. Jag hann aldrig knäppa foton av maten, här endast ett foto av några smakprov från första dagens efterrättsbord och en mugg kaffe. Och så här efteråt känns det som om vi åt eller drack kaffe mest hela dagarna - och kvällen med middagen sedan (jag är ännu lite mätt)...

Första dagens möte/konferens började med varsitt glas lyxig champagne, tänka sig! Sedan var lyxen över för någon timme - men så blev det förstås eftermiddagskaffe med god bärpaj med vispgrädde.... Efter ytterligare någon timme blev det så dags för alla hugade att söka sig till badavdelningen - och alla vi andra som inte klarar av "basilusker" i badvattnet att gå ut på promenad eller bara vila på hotellrummet.

Vårt hotellrum var stort och snyggt. Inredningen var modern och färgerna var vilsamma. Och nej, jag och min rumskompis ville inte vila på rummet (vi ville inte shoppa i någon av butikerna heller), vädret var rätt vackert så vi och några andra gick ut på vandring längs strandpromenaden. Någon kilometer avverkade vi allt....

Här i bakgrunden ses Spa-hotellet. Fler foton från vår vandring i nästa inlägg.

Innan allt var över för denna resa och vi skulle hoppa in i bussen för att åka hemåt igen hann vi också gå en sväng runt själva hotellet. Nu sken solen och termometern visade +18 grader. 

Vilka fina-trevliga-intressanta dagar vi hade i Nådendal, jag är så tacksam att jag fick följa med! Så roligt att träffa alla f d kollegor bara för att prata och umgås. Tack!

Dagen avslutades med en gemensam lunch inne i den stora restaurangen. Massor av mat igen... Och så ett sista foto som jag tog igenom fönstret. På en av uteplatserna var solstolarna ännu utplacerade och utebassängen hade just gästats av några simmare....

Fortsättning följer.

Vad döljer Korsholms vallar?

 För en tid sedan avslutades de första arkeologiska utgrävningarna vid Korsholm vallar (under senaste århundradet). Jag har i flera inlägg skrivit om just Korsholms vallar som finns i Gamla Vasa. Där på vallarna har det funnits ett slott byggt på 1300-talet (troligen började det första slottet byggas under 1360/1370-talet i trä, senare under 1500/1600-talet byggdes en kungsgård i tegel på platsen, därefter har byggnaderna på kullen varit landshövdingens residens fram till mitten av 1700-talet). Idag finns endast kullarna kvar (tilläggas kan att staden Vasa brann år 1852 och flyttades då till den nuvarande platsen). 

Min faster bodde i ett hus ett kvarter bort från vallarna och när jag var liten utgjorde dessa vallar något som fascinerade mig - och dessa kullar fascinerar mig ännu i denna dag. Då, som liten tös, fanns också en lekpark några hundra meter bort och den fascinerade också mycket, för hos oss fanns ju ingen lekpark som den i Gamla Vasa! Idag finns inte lekparken kvar - men kullarna finns!.

Det är alltid lika intressant att vandra uppför vallarna och kolla på korset som idag finns där uppe. Korset restes år 1894 till minne av de korsfarare som kristnade denna del av världen.

  

Ingen större arkeologisk utgrävning på vetenskapliga grunder har gjort på slottskullen. Inte förrän nu då. Vecka 35 gjordes en utgrävning med arkeologer från Helsingfors universitet tillsammans med två skolklasser (5:e klassare) från en svensk och en finsk skola i Gamla Vasa. Och fortsatta utgrävningar kommer att göras. Här på den sydvästra kanten upptäckte jag utgrävningsplatsen - numera igenfyllt med jord, men med några skärvor av det röda teglet väl synligt... Här stupar vallen brant nedåt mot en bäck som inte syns på bild och en åker.

 

Sommarens utgrävning gav tydligen en hel del fynd och medierna skrev att "Folk har levt goda dagar vid Korsholms vallar". Denna sommar utgjorde fynden en inblick i 1700-talet och ner mot 1600-talet. Kanske man nästa sommar hittar fler fynd från äldre tider när man grävt sig ner ännu djupare i jordmassorna. Med spänning följer jag med Kultur Österbottens projekt av utgrävningar...

Historiens vingslag....

Nu har jag fyllt förråden!

De senaste dagarna har vi haft ett varmt och torrt väder. Ett riktigt skönt höstväder! 

Då gäller det ju att fylla på både bär- och svampförråden! Med andra ord så har jag varit ute i både skog och mark de senaste dagarna. Härligt att vistas ute i skogen, men tyvärr gör älgflugorna att jag ibland har gett upp mina försök att plocka mera bär....

 Det har blivit en del lingon plockade. 

Och så har det blivit en hel del havtornsbär plockade.

Dessutom har jag fyllt på förrådet med trattkantareller. Svamparna får härmed ligga på tork inne på köksbordet i någon vecka sedan läggs de på burk. Dessutom har jag lagt in ett helt lass med kryddgurkor, det blir smaskens till vintern. Någon stor äppelskörd blev det däremot inte i år, men två stora burkar med äppelsylt har jag ändå lyckats koka...

Ännu levererar växterna inne i mitt lilla växthus och ute på friland lyser mängder av squash och bönor och jordärtskockorna växer sig storståtliga även detta år och har redan börjat leverera fina knölar. Ja, hösten är givmild som alltid! (Och jag är en ekorre.)

Vart har vattnet tagit vägen?

 Igår märkte jag att det var lågvatten ute vid vårt sommarparadis. Så, vem har dragit ur proppen ute på fjärden?

Det är mera stenar ute i vattnet än vanligt. Dessutom är alla "nya" stenarna gråa...

Nere vid bryggan hade vattnet försvunnit och havsbotten blev synlig. Det sägs vara 40 cm lägre vattennivå än vanligt... Jo tack, det märks!

Vår lilla vik är torrlagd. Här brukar vattnet flöda när det är högvatten. En skillnad på vattennivån med nästan en meter, skulle jag säga. Vi har högtryck för närvarande och vattnet har tydligen dragit vidare. Men vart? Och när kommer vattnet tillbaka?

Lite konstigt är det när havsfjärdens vatten försvinner....

 

Höstens första rimfrost

 I morse vaknade vi till höstens första rimfrost på marken. Termometern visade att temperaturen gått ned till -1,7 grader under natten. Idag lyser solen från en klarblå himmel och allt är sig likt igen, men hjälp.... vi går ohjälpligt mot kyligare tider - sommaren är förbi...

Jag har varit förberedd på den första frostnatten och har de senaste kvällarna täckt mina squash och böner (som ännu växer där ute) med fiberduk, inne i växthuset har jag täkt in mina tomater och alla frostkänsliga sommarblommor har fått flytta in i huset. 

Redan förra veckoslutet tog jag in några paprikor och prydnadspumpor, men de flesta frukterna har jag ännu där ute.... förhoppningsvis har de klarat den första riktiga kylan...

De senaste septemberdagarna har bjudit på kallare temperaturer än normalt, men när solen kikat fram och där nordan inte pustat ut kalla vindar - där har det varit varmt och skönt! De senaste dagarna har rullat på med allahanda göromål. Härmed kan jag notera att jag har gräftat upp alla mina potatisar (och det vill inte säga lite..), jag har skrivit kontrakt angående skogsgallring, jag har sörjt ännu en kusin som gått bort och vi har sänt kondoleansblommor till Kanada, jag har plockat massor av svamp, jag  har besökt sjukhuset, jag har besökt en arkeologisk utgrävning och jag har kokat äppelsylt av höstens alla äpplen.

Höstdagarna rulla vidare och det finns alltid något att göra.

Minst en gång i veckan plockar jag in blommor och sätter i en vas på soffbordet för att kunna njuta av den blomsterfägring som ännu finns i trädgården eller ute i naturen. Det har utlovats några kalla nätter ännu, sedan torde det bli lite varmare igen... tack och lov för det!

Kolla, kolla!

 I morse smattrade åter regnet på taket och sommarvärmen hade inte återvänt idag heller. Höstlikt var det, precis som de senaste dagarna. Jag gick ut med kameran mellan regnskurarna på förmiddagen, så här såg det ut:

Just då lite sol över oss, men mera blåa regnmoln på ingång...

Passade på att fota några av svärmors blommor också. Skyndade mig hemåt innan regnet kom....

Och så plötsligt såg jag att molnen liksom rann iväg. Och KOLLA, KOLLA den blå himlen och solen visade sig! Jag drog på mig gummistövlar på fötterna och en vindtät jacka och så gick jag ut på långlänk. Såå härligt med sol!

Jag svängde in längs en skogsstig för att plocka hem lite gula kantareller. Och KOLLA, KOLLA vad jag hittade! Trattkantareller! Redan i början av september! Det var massor av trattisar på gång!

Ovanligt tidigt för trattkantareller, men jag plockade med mig en hel påse full (hade ju inget annat att lägga svamparna i), så nu blir det stekta trattisar till kvällsmackan. 

Lite kul med hösten ändå....

September - och hösten är här!

 När vi klev in i september månad infann sig hösten. Plötsligt. Med regn och kylslaget väder - och det är ju inget vidare.....

 Idag den 2 september bjuds vi på omväxlande solsken och spöregn. Precis likadant väder som igår. Någon direkt värme har det inte varit tal om, eller vad sägs om +11 grader (nåja +14 när solen sken en liten stund). Natten bjöd på snäppet över nollstrecket. Nej, en annan är inte van med detta kylslagna väder efter en varm sommar....

 Regn eller sol tycks inte spela någon roll för våra tre ankor. Numera kan de skrota på ute på åkern bäst de vill, här kan ju ligga ett som annat korn på marken efter tröskans framfart för någon vecka sedan. Kvaa, säger Kalle som är lite smutsig om näbben, Kolla mina snygga vita fröknar! Dom får äta så mycket dom vill, snyggingarna...

I morse var jag in till staden. Solen sken och ute över havet vandrade blå regnmoln. Jag hade fått kallelse till tandläkaren (efter en lugn period av corona-lockdown). 

Tandläkarbesöket var snabbt avklarat, allt var ok. Samma morgon hade min kommun även bokat in en gratistid för bröstcancer-screening, och sådant tackar man absolut inte nej till. Screeningen var avklarad på några minuter, svaret kommer på det om någon vecka. 

 Så vad gör man då efter denna morgonpärs? Jo, då får det allt bli ett gott morgonfika på ett café inne i staden. Kaffe och varm kanelbulle, check!

Sedan vandrade jag runt i affärer inne i staden en stund. Ibland kom åter en regnskur, så jag var tvungen att söka skydd inne i någon affär. Men nej, det blev inga stora utgifter.... Under  bilturen hem igen gick bilens vindrutetorkare på högvarv. När jag skulle stiga ur bilen hemma på gårdsplanen då sken solen redan. Vädret är ombytligt - och allt för kylslaget! Skall det fortsätta så här blir det en lååång höst...