söndag 15 maj 2022

Att bekänna färg

 Igår kväll åkte vi ut till vårt sommarparadis (nu när vägen igenom skogen äntligen är snöfri!). Efter en dag med kroppsarbete tyckte vi det skulle kännas skönt med en avkopplande kväll i vår vedeldade bastu...

Gårdagen hade bjudit på soligt och varmt väder. Mot kvällen drev molnen in och enligt prognoserna skulle det bli lite regn. Men vad gör väl lite regn tänkte vi när vi såg mörka moln driva in från havet.


När vi närmade oss parkeringen lyste det gult invid vägkanten. Här hade jag för några år sedan petat ned några påskliljelökar och med åren har de blivit fler och i år blommade de med stora friska blommor mitt bland ogräs och riskvistar. När sommaren kommer blir det här ett hav av ogräs (bl.a. brännässlor och hallonbuskar). Men just här är det som vackrast under våren. Länge leve mina vackra påskliljor!

Invid husen blommade måbärsbuskarna, vackert och diskret. Vi eldade inne i jötul-kaminen och inne i bastun. Egentligen borde jag ha krattat löv, kvistar och miljontals tallkottar efter vinterns stormar, men jag var alltför trött för att orka några fler knop för dagen. Jag fixade lite ätbart och sprang för att se till bastun... 


... och så kollade jag in omgivningen förstås. Så här års är det kallare ute i havsbandet än på landbacken, men nu hade kabbelekor och harsyror börjat blomma. I alla fall de första lite vilsna, tåliga och frimodiga.

Häggen nere vid stranden hade också gjort sig redo i väntan på den riktiga sommarvärmen. Men först skulle det komma lite regn...

Jo regnet kom, men bara i ca en halv timme, och bastun blev varm. Jag njöt uppe på bastulaven och kvällen var räddad!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar