Idag har det utlovats en eller annan regndroppe, så när solen sken på förmiddagen och det inte var alltför slaskigt där ute beslöt jag mig för att gå ut på en söndagspromenad.
Jag var allt lite mallig när jag bestämde mig för att gå ut längs mina åkervägar och på en längre länk dessutom. Jag kände att just idag skulle det sitta fint att gå ut längs de stigar och vägar där jag inte vandrat under hela vintern för att det varit alltför mycket snö och kyliga vindar...
I början gick det riktigt bra! Det var härligt väder och rätt fina spår att gå längs där man inte sjönk ner i snön. Man så blev det enbart djupa hästspår i snön och då blev det ju plötsligt mycket tyngre att gå.... (det var nu jag kom på att jag inte tagit dagens mediciner....)
Men jag saktade farten och visst gick det bra ändå. Tänk här har jag vandrat år ut och år in, i ur och skur och under olika årstider. Nu hade jag inte vandrat just här sedan före julen och det kände lite spännande!
Så kom jag ut till de små skogsvägarna och här var allt sig likt. Lite mera snö dock...
De senaste dagarnas plusgrader har gjort alla småvägar isiga. Det gäller att hålla tungan rätt i mun, som man säger. Men nu börjar vinterns sandning kika fram och på förmiddagen var det ännu inte alltför halt.
Jag valde ändå att längs några skoterspår med hårt pressad snö. Perfekt vandring!
Men så såg jag att molnen började hopa sig. Dags att vända hemåt!
Väl hemma igen kan jag njuta av de två amaryllislökarna som slagit ut sedan senast. Nu kan molnen dra in över oss och ge från sig någon regndroppe om de så vill - för jag har redan varit ute på min söndagspromenad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar