Igår åkte vi vidare för en lång rundtur efter att ha besökt våra sommarhus. Vi hade lite tid över och vi ville kolla oss runt lite. Vi ville se hur det såg ut mot havet. Var isen stark dit längre ut? Fanns det öppet vatten?
Lägre ute i skärgården var rimfrosten ännu klistrad på träden efter nattens minusgrader. Och där ute visade bilen på -1 grader. Sambon stannade bilen för att jag skulle kunna fota lite.
Här stod jag och såg ut mot det öppna havet och det var vitt så långt jag såg. Nästan så att det blev vitare ju länge ut man kunde se.... (eller var det isvallar? undrade jag, med öppet vatten efter det?). Nästan så jag tyckte att jag kunde ana Sverige där långt borta över allt det vita...(nåja, det kunde ju vara några öar som finns där långt ut också, i alla fall till höger...)
Jag stod vid Köklot hamnen och där under vägbanken var det förstås öppet och strömt vatten som inte fryser vintertid.
Två båtar låg ute i isen och kramade om varandra och det hade de troligen gjort hela långa kalla vintern.
På andra sidan bron såg man också vatten, men troligen är isen betydligt tjockare där längre inomskärs, tänkte jag. Fast efter dagar av värmegrader och vind, med fortsatta varma dagar framöver då kommer troligen isen att krympa både under- och ovanpå, så... Jag som egentligen är landkrabba har respekt för isen där ute!
Stråna som växte vid vägkanten var täckta av is och lite rimfrost. Ännu är det vinter, suckade jag! Så skönt att sätta sig i bilen och åka hemåt till varmt kaffe!
Idag är det också mulet och idag väntar vi på lite blötsnö eller regn (vi har ju +3 grader idag), det känner jag i hela kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar