Att ha en målbild

 Vi behöver alla en målbild. Vi behöver scenario för framtiden. 

Just nu är min målbild: sommaren! Med ljumma, soliga kvällar och med fågelsång och blomsterprakt. Med härliga vandringar ute i naturen och med en skön kvällsbastu ute i skären...

 

Så vad gör jag denna gråmulna, smått disiga dag? Jo, då plockar jag fram några sommarfoton.

Drömmer mig bort och tänker. En dag så ....

När våren tar ett kliv tillbaka

 Nu har våren klivit flera steg tillbaka.... 

Vi får ingen riktig vår innan vi förärats ett eller flera ordentliga bakslag. Så är det alltid. 

Och kollar jag tillbaka här på bloggen så ser jag att den sista veckan i april har bjudit på både sommarvärme och snökaos de senaste åren. 

I år började sista aprilveckan med snö som sedan övergick i snöblandat regn i över 12 timmar...! Så här såg det ut på söndagskvällen när den första snön hade lagt sig (efter ca en timmes snöande):

Måndagen bjöd på endast några plusgrader och snön smälte inte nämnvärt. Idag, tisdag, har vi haft ungefär samma kyliga gråmulna väder. Och vi har haft några timmar med regn, så den senaste snön är i det närmaste borta i alla fall...

Så här såg det ut när jag rattade in till staden idag. Något höjdarväder var det väl inte!

Ikväll har dimman drivit in och det känns mera höstlikt än vårlikt. Men visst minns jag de senaste veckornas klarblåa himmel och nu är min målbild 🌞& alla de vårblommor som snart  skall blomma - om inte denna vecka, så nästa -  och Våren den skall åter stämma upp med härliga vårkänslor!  Och det helst mycket snart.... snart......snart! 🌷🌷🍀

Ikväll skall jag bänka mig framför tv:n och kolla "Trädgårdstider" på Svt1- alltid något!

Veckoslutets händelser, från vårvärme till aprilsnö

 Det är söndag och där ute är det gråmulet med några enstaka vita flingor som flyger runt i vinden. Idag kändes det kyligt, endast några få plusgrader. De härliga vårdagarna har gjort paus.... Där ute jobbar ändå sambon med att byta till sommardäck på min bil, värmen torde återvända om någon dag. 

På fredagen hade vi en härlig vårdag. Till kvällen åkte vi ut till vårt sommarparadis ute vid havsfjärden. Där ute låg fjärden ännu isbelagd, men ute på verandan där solen lyste var det sommartemperaturer! Fåglarna höll vårkonsert i alla träden.... och sambon hade tillverkat en ny fågelholk som han skulle sätta upp....

Vi hade bestämt oss för att ställa in vinterns arbetsredskap, den gamla arbetsskotern och -släden hade gjort sitt för denna vinter. Släden åkte in i lidret utan ett enda foto, sedan var det dags för arbetsskotern. Vi plockade bort vindrutan och allt extra tungt och så dog sambon igång skotern och fick lov att köra på barmark eftersom det mesta av snön redan smält...

Nu gällde det att få in skotern genom att köra fram och tillbaka, trixa mellan stenar och i blåbärsris för att slutligen....

... styra in i hålet i liderväggen och så baxa in skotern den sista biten. Ett verkligt slitgöra för oss båda, ingenting är så lätt som det egentligen ser ut som...

Efteråt blev det te och smörgås inne i en varm villa innan vi så i den sena kvällen vända tillbaka hemåt igen. Vi hade ju lördagsjobb som väntade på oss ute på vedbacken.

Lördagen blev även en vacker och varm dag. Men nu började den ena molnbanken efter den andra driva in från väster. För det mesta lyste solen på vårt utegym ( och det blev svettigt) där vi strävade och slet hela dagen. Paus hade vi i vårt stekheta växthus.

På lördagskvällen åkte vi ut med bilen en sväng, vi ville kolla hur mycket vatten det fanns i Kyro älv. Här vid Kolkki bro strömmade vattnet med fart - nästan så jag blev yr när jag tittade nedåt på vattnet som drev fram under bron! Isen hade åkt iväg under veckan som gick och nu strömmade vattnet fritt.

 Det var vatten i mängder, men i år inga större översvämningar (inga än så länge).

Så var vi hemma i solnedgången och jag kunde konstatera att lördagskvällen var betydligt kyligare än fredagskvällen.

Det här blogginlägget började jag med att vita flingor flög i luften och medan jag suttit och skrivit mitt inlägg (och kollat en nyhetssändning på tv) har det blivit lite vitt på marken. Aprilväder. Men vilken tur att vi hann jobba ifrån oss tidig förmiddag - nu kan det snöa hur mycket det vill! För i kväll tror jag vi stannar hemmavid!

Kan man spara tid?

 Här händer inte så mycket. Den ena dagen är den andra lik- och bra så. När man inte stressar och jäktar hinner man lägga märke till ett som annat. Igår kväll hann jag lägga märke till kvällshimlen.

Klockan var ca 22:30 när jag fotade ovanstående. Och titta så många olika färger på himlen en helt vanlig aprilafton! En molnbank hade dragit in och ännu syntes lite färger från solnedgången - och lite blå himmel från dagen...

När jag sedan gick för att lägga mig såg det ut såhär. (Fotat igenom fönstret).

Tid kan man inte spara, men att ta ett foto, som man sedan kan spara, det kan man!

Aprilsolen fortsätter flöda

 Men vilken solig april vi har haft detta år! Nästan varje dag har solen lyst från en klarblå himmel. Nätterna har varit kalla - men dagarna har varit varma och sköna. Snön har smält undan, trots det finns ännu ofantliga snöhögar kvar på skuggigare ställen. 

Jag har verkligen njutit av de soliga dagarna och nu kramar jag ut det sista av solen för nästa vecka ser det ut att bli molnigt och kyligt. Det ser ut som om taka-talvi är på ingång (en vintrig eftersläntare).

Igår hade jag en sjukhusdag och eftersom det gick snabbt och jag hade tid över bestämde jag mig för att vandra längs stadens Strandpromenad i det vackra vädret. Solen sken, men vinden var allt lite kylig... Isen låg ännu på stadsfjärden. Jag tyckte jag behövde en kopp kaffe med något gott till och bestämde mig för att stanna vid Fiskdiskens café. Där kunde jag sätta mig på uteserveringen i lä för vinden men med solen i bästa läge. Och jag var inte ensam där på uteserveringen (trots att ett bord var ledigt). Så där satt jag länge och mumsade biskwi och drack starkt kaffe och bara njöt av aprilsolen!

Jag upptäckte att det byggts nya hotell längs Strandpromenaden. Insektshotell. 

Ute på våra åkrar här hemmavid flockas mängder av flyttfåglar så här på våren. Och som ni ser har nästan all snö smält där ute på vidderna. Här hemmavid drillar och hoar fåglarna och i växthuset spirar redan mina frösådder.... 

Våren går framåt med stormsteg. Och jobbet på vedbacken det bara fortsätter.... alltmedan solen skiner och himlen är blå....

De små glädjestuderna

 Lördagsförmiddag. Vårsolen skiner från en klarblå himmel - och snön smälter sakta men säkert!

Jag småler mot dagen och tar en kopp kaffe och sätter mig ute i solen....

Uppskatta de små glädjestunderna i vardagen.  

Annars finns det risk att livet hinner passera innan du kommer till den 

smärtsamma insikten om att just detta var livet.

(från Tomas Gunnarssons instagram-konto)

Kaffet smakar gott och solen bränner på nästippen. Bofinken sjunger uppe i en hög björk och våra tre ankor vandrar runt på gården och tvättar sig i smältvattnet. 

Inne i huset lyser tulpanerna i vårens alla färger. 

Lördagsförmiddag. Stillhet.

Efter någon timme börjar åter arbetet på vedbacken. Också det är skönt i solen....

De rädda fåglarna....

 I går kväll vandrade jag ute på slätten för att kolla in flyttfåglarna som anlänt. 

Flera lärkor drillade uppe i skyn. Några svanar kom flygande över mig där jag vandrade... På håll såg jag också tofsvipan som cirklade emot skogen och var det inte en flock med gäss som flög norröver?

På långt håll såg jag också två svanar som satt ute på en åker. Den ena svanen hade också koll på mig, genast började den trumpetande varna och jag hann precis zooma in ett foto innan de snabb lyfte och flög vidare.

Längre fram emot skogen såg jag också att några fåglar spatserade på en åker. Var det månne fler svanar eller .... jag försökte smyga mig fram till buskarna i bäcken...

Jaha, det var några tranor. Jag gömde mig bakom buskarna och knäppte ett foto... men så lyfte två av fåglarna ....

En trana stannade dock på marken och gick av och an... det lät som om den försökte locka tillbaka de som lättat från marken och nu kretsade uppe i luften...... men så sökte de sig längre bort... Den ensamma tranan kollade in mig och såg riktigt rädd ut den också... efter en liten stund lättade den och flög efter de två andra.

Därmed hade jag skrämt undan alla de större fåglarna ute på åkrarna...

Men varför var alla fåglarna så rädda? Nåja, det var bara att vända hemåt. Snön kraschade under fötterna där jag gick längs åkervägen. Jag förde tydligen ovanligt mycket oljud där jag gick...

Väl hemma på gården satt en fågel i gårdsbjörken och drillade så vacker. Men vad var det för en fågel? Det var svårt att se uppåt och framifrån, kunde det vara en duva? När jag försökte kolla hur den såg ut från sidan, då tog också den till sjappen....

 Just så. 

Det fick bli ett sista foto av vårens slask. Inne från träden hörda jag vacker fågelsång....