För några dagar sedan var det åter dags för oss barndomsvänner att stråla samman. Vi träffades först vid Kaffestugan i Oravais och åt en bit mat under glatt och varmt samspråk. Sedan blev det dags att söka oss vidare till Oravais teaters spelplats Kyroboas - för vi hade bokat biljetter till årets teaterpjäs "Ängland". Solen sken och det var en så vacker kväll!
Kyroboas är en vacker plats med skogen inpå knutarna. Vi teaterbesökare har våra sittplatser uppe på en vridläktare och därmed får vi åka runt till de olika scenerna. Här bland husen - en stor röd mangårdsbyggnad med vackra små bodar bredvid, en stor gammal kvarnbyggnad och bryggan vid den lilla insjön med bäcken som brusar nedåt förbi kvarnen - här fick vi sedan förflyttas bland olika scener i sommarkvällen.... Och alla platser uppe på vridläktaren var upptagna även denna kväll...
Så hälsades vi välkomen till ett bröllop och kvällens skådespel kunde börja! "Ängland" är en kärleksförklaring till landsbygden och människorna som bor här. Den handlar om kärlek, i alla dess former, och om längtan hem. Så skriver regissören Alexandra Mangs i programbladet. En återkommande replik är "Vafyr kan itt vi praat me varaadär?" Pjäsen är skriven av Ann-Luise Bertell och handlar om Camilla som i unga år (för 20 år sedan) flyttade till London i England (med E) och nu kommer tillbaka till Ängland (med Ä) med sin engelskspråkiga fästman/make David Brown. Det handlar om vänskap, kärlek och om sammanhang.
Pjäsen handlar om då och nu - och att saker har förändrats. Det blev igenkännande skratt men också en tår i ögonvrån över det som händer/har hänt. Pjäsen handlar om vänner och släkten - och om människor och deras känslor, både för dom som stannat kvar och de som rest bort.
En berörande teaterpjäs i en så vacker omgivning - i den vackra sommarkvällen!
Efter två akter med kaffe i pausen blev det så dags för oss att börja söka oss hemåt. Tack barndomsvänner för ännu en minnesrik sommarkväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar