Igår sen eftermiddag åkte jag in till staden på ett litet ärende. Dagen hade varit varm och solig och jag kunde konstatera att termometern stannade runt 30-strecket idag också. Dessutom konstaterade jag att de nordligaste delarna av Norge hade nästan precis samma värmegrader som som vi hade. Dessutom bjöd sommaren på liknande syd-europeiska värmegrader i Venedig, Italien. Sambon värmer sig nämligen i Italien-solen några dagar (det skulle visst komma lite regn där till kvällen...).
Jag bestämde mig för att parkera bilen en bit utanför centrum av staden för där hittade jag genast en bra gratis-parkering i skuggan av några stora träd. Varför söka bilplats i en råddig stadstrafik där solen stekte och trafikanterna var minst lika varmt stressade? Tänkte jag.
Visst är det spännande att upptäcka nya vyer i den egna staden? Staden som man tror sig känna utan och innan? Den moderna röda skulpturen heter i alla fall "Vera" och är iståndsatt och målad år 2016 av Lasse Mattila, vintertid är skulpturen upplyst. I bakgrunden står Wärtsiläs gamla fabriksbyggnader.
Jag vandrade över Brändö bro och plötsligt såg jag moln som hopade sig där bakom stadens höghus. Det höga tornet tillhör Vasa elektriska.
När jag gått över bron in mot stadens centrum upptäckte jag att här fanns både gångväg och cykelväg.
Jag valde ändå den svalkande trottoaren. Här under de stora lummiga träden utanför biblioteket var det skönt att vandra, lite trafik var det också.
Så valde jag en nästan öde brandgata upp mot torget. Till vänster ligger Hanken, handelshögskolan, där jag ibland fungerat som alumn för blivande ekonomer, men också själv tagit några tilläggskurser.
Stadens mittpunkt måste väl ändå vara torget? Här samsades flera försäljare av inhemska bär och rotsaker med ett flertal glasskiosker och förstås några matställen/sommarcaféer. Och här ståtar ju också Finlands frihetsstaty som restes efter landets självständighet från Ryssland. Men oj, mera moln i bakgrunden.....
Tanken var att jag skulle köpa en glass där i värmen på torget, men så upptäckte jag att företaget Dermosil hade en buss parkerad där på torget ... och så tog ju nyfikenheten över... Jag klev in i en värld av allsköns skönhetsprodukter och kom på att deras bastutvål brukade jag ju köpa.... Sagt och gjort, jag kom ut ur den fullpackade varma bussen med en flaska flytande "classic sauna soap" och på köpet hade jag fått lite "vitalizing shampoo"... Nä nu var det dags att uträtta mitt ärende!
När jag femton minuter senare kom ut i den tryckande heta luften igen hade molnen burrat ihop sig och det mullrade oroväckande nära. Varför hade jag bilen så långt borta? Jag skyndade på stegen längs esplanaden och nu kom en redig knall alldeles nära.... Glass var inte ens att tänka på....
Det här blev den sista bilden jag knäppte strax innan gång- och cykelvägen mot Brändö. Nu föll några stora regndroppar och jag fick allt lov att lägga bort kameran. Mitt på bron kom en kort men mycket våt regnskur och nära bilparkeringen låg lite hagel på marken. Jag startade bilen, tryckte gasen i botten och styrde hemåt medan vindrutetorkarna gick på högvarv. När jag svängde av mot vår kära lilla by då var det plötsligt torrt på asfalten och vindrutetorkarna fick vila en stund. Jag kom så lämpligt hem innan en liten lämplig regnskur drog över byn och fyllde alla mina vattentunnor. Åskan mullrade i fjärran, men inte över oss direkt. Utomhustemperaturen föll med 10 grader och det kändes skönt att ta på sig en kofta när jag i den sena kvällen gick för att vattna inne i växthuset....
Det blev min sommardag inne i staden, en timme drygt. Tack det räckte alldeles väl för mig! Några foton knäppte jag visst också, kände ni igen er? (PS: Till kvällsmål åt jag en glass ur den egna frysen...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar