onsdag 7 februari 2018

Förnöjsamheten

Idag tänkte jag skriva om förnöjsamhet, men jag hittar inte på
någon bra början.... och det är rätt svårt med själva innehållet också....
Nu har jag börjat på flera inlägg och sedan raderat ut och börjat om på nytt....
Skall det nu vara så svårt?  Förnöjsamhet som är ett så vackert ord.
Förnöjsamhet samma som anspråkslös, nöjd med litet, förnöjd, glad.
Jag vill ju bara säga att ibland måste man förstå att vara förnöjsam.  
Som det att vara vänlig, bara för att det alltid är möjligt och att vara optimist,
bara för att det känns bättre för en själv.
Som det att ju mer man bryr sig om andras välbefinnande, desto bättre
mår man. Och borde jag kanske tillägga att det kan bli en riktig lyckoträff att
man inte får allt det man vill ha. Med det vill jag inte säga att man inte skall försöka
nå sina mål, för att sikta mot himlen och nå skogstopparna, det kan bli lyckan.
Lyckan finns kanske där halvvägs. Utan att man behöver förta sig.
Utan att förta andra och utan att gapa för stort.
Dagens inlägg illustrerar jag med ett foto av en ljuslykta, som har varit
mina föräldrars. Nu står den hemma hos mig och sprider gemenskap till en annan
tid som var för länge sedan. Som ett band mellan generationer.
Vintersolen lyste in igenom fönstret och skapade en skugga på väggen.
Det blev en stund av magi, en lugn stund med solljuset som sakta sökte sig 
vidare längs väggen. Allt medan jag satt och var tacksam över att jag inte behövde
bry mig det minsta om oron på börserna världen över och att jag inte behövde
få magsår för att jag kanske valde fel vid ett givet ögonblick. Nu kan jag
ta det lugnt, vänta ut oron och kolla in att dagen ändå visar gröna siffror....
 Till sist vill jag ännu en gång dela med mig Darai Lamas visdomsord:

Människan offrar hälsan för att tjäna pengar,
sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan.
Hon är så angelägen om sin framtid
att hon inte njuter av nuet.
Följden blir att hon inte lever i nuet
och inte heller i framtiden.
Hon lever som om hon aldrig skall dö
och så dör hon utan att någonsin ha levt.

Jag upprepar ordet. Förnöjsamhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar