Nu längtar vi efter sol, sol, sol!

Nu är jag arg på vädergudarna. Riktigt arg.

De har inte gett oss ett helt dygn utan regn de senaste veckorna.

Regn, regn, regn. 

Var är solskensdagarna?

Visst har vi haft en del kvällar med solsken 

(och nätter med frost), men vi vill har mer, mer och ännu mer sol!

Fast när jag kollade väderleksprognosen får vi tydligen

två dagar med uppehållsväder. Sedan är vi där igen.

En karta fylld med regndroppar,,,,,

I går kväll gick jag förbi svärmors tulpaner som blommar så

vackert. Tänk så härliga de skulle lysa upp världen

om de inte hela tiden måste tyngas ner av regnet.

För att inte tala om de stackars jordbrukarna som

inte kan utföra sitt såningsarbete. 

Det är inte lätt att leva med naturens nycker.

"Våra" duvor

Häromdagen fotade jag "våra" ringduvor.

Jag säger våra, eftersom detta duvpar återkommer till

oss år efter år. De har haft ett bo i den stora granen bakom 

uthusen. Där brukade honan ligga stilla och ruva i flera veckor. Men, men.

Förra våren blev de ofredade av ekorrarna som bor i en holk bredvid,

och då blev de tvungna att söka sig bort. Vi undrade om vårt

duvpar skulle återkomma nu i vår. Men det gjorde de!

Varje kväll hör man deras hooande i kvällningen.

Det känns tryggt att ha dom här nära oss.

Det känns som om våren är som den skall när man

ser båda, eller endast en av dom, sittandes på elledningen.

Se så vackra de är! 

Runda och fina.

Undrar om de också känner igen oss?

Det finns ju många andra fåglar runtomkring vår gård också.

Tex massor av sädesärlor.

Charmigt från urtiden

I går kände jag att det var av nöden att åka ut till

vår sommarstuga för att räfsa bort löv, grenar, gammalt gräs,

kottar, barr..... innan det nya gräsen blir alltför frodigt.

Sagt och gjort, vi åkte ut och jag räfsade så jag blev svettig.

Men nu är det gjort.... och det var minsann i sista minuten....

Nordanvinden blåste kall och det var nog ingen härlig

vårdag att skriva upp i vårens "sköna-dagar-kalender".

 Men naturen ställer sig redo för en ny sommar.

En av mina favoritväxter är de stora vackra ormbunkarna.

Speciellt vackra är de på våren när de vecklar ut sina blad.

Ormbunken är en av jordens äldsta växter.

Redan för 300 miljoner år sedan dominerade olika ormbunkar

växtlivet på landbacken. 

En annan mycket gammal växtart är fräken. 

Dom här anspråkslösa växterna är också så fascinerande tycker jag.

Här ute vid havet grönskar det ännu inte så mycket som på landbacken.

När vi skulle åka hem igen stannade vi längs skogsvägen.

Då upptäckte jag The Big One....

En jättestor murkla! 

Stor som en knytnäve växte den på en dikesslänt i skogen.

Och om något ser ut som en urtidsväxt, så visst är det

dessa vårens svampar!!

Orphei Drängar, Mark och Arkentoast

Det pågår körfestival i staden.

Redan för en månad sedan hade jag köpt biljetter

till lördagens kvällskonsert med Orphei Drängar från Uppsala.

OD är en av Sveriges mest kvalificerade och välkända körer, en kör

av världsklass. Naturligtvis ville vi uppleva deras unika körsång

när dom äntligen kom över till Finland.

Kön till konserten ringlade sig utanför stadens kyrka (konsertsalen)

 redan en och en halvtimme innan konserten skulle börja.

Solen sken men kalla vårvindar gjorde det extra kallt att köa.

Men det glömdes bort när vi kom in i den varma kyrkan.

Här står körens dirigent Cecilia Rydinger Alin och lyssnar till

Wasa Sångargille som inledde kvällen med en välkomstsång

uppe på orgelläktaren längst bak i kyrkan.

Det är något visst med manskörer!

Och så är det något visst med Mark Levengood. 

För det var Mark som fungerade som konferencier mellan sångerna.

Finlandssvenska Mark, ja han påpekade ju hela tiden att han var

finlandssvensk och det kändes ju allt lite extra. Och aldrig har 

det nog skrattats så mycket i kyrkan som i går kväll...

Efter pausen hade han bytt kostym, men lika rolig var han.

Men, Mark i all ära, den som drog det längsta strået var

ändå kören. "Det här lever vi länge på" som min kusin K

uttryckte saken.

Allt medan vårsolens sista strålar lyste upp inne i kyrkan

fick kören stående ovationer när konserten led mot sitt slut. 

Och som tack fick vi några extra sånger.

En underbar konsert!

Kvällen avslutade vi på Arken med en varm Arken-toast,

en smörgås med abborre, ägg, räkor och sallad.

En höjdarafton.

Nu rivs skogskojan

Sambon förklarade i morse att han skulle riva

det sista av sonens stora trädkoja. När sonen och hans kompisar

 var i 12-årsåldern spikades det vid kojan varje ledig stund. 

Jag minns en maj månad då det alltid låg en hel hög med cyklar här på gården

och hur det ekade taktfast av hammarslag från skogen när jag

kom hem från jobbet.

Jag hade lovat att pojkarna fick använda gamla bräder och spik av oss.

Och oj så mycket bräder och spik det hade gått åt! Sambon blev alldeles svettig

idag innan han bänt bort alla bräder. Det hade nog spikats lite mer

än nödvändigt vid kojbygget....

Jag tröstade sambon med att detta bygge säkert gett flera pojkar

ett yrkesval. Visst är det härligt att vi kunnat förse pojkarna

med bräder och spik. Låtit dem planera, arbeta och vara ute i det fria. 

I dag tog vi ner gamla korkmattor, stockstolar (dom kommer

jag att återanvända ....) och ett fint gammalt bord.

Det var en liten skattgömma där i kojan uppe mellan träden...

Och jag log när jag minns hur sonen brukade 

somna gott om kvällarna.....

Jag försöker hitta något positivt

Vet ni, i dag har vi regn och rusk igen.

Utomhus är det knappt på plus-sidan (nåja, det är 4 grader)

och när sambon och jag satt och drack kaffe så såg vi att det

kom snöblandat regn... i mitten av maj.... Neeej fyyy!

Det är nu vårvärmen skall lägga sig över landet, sydliga vindar

och en sol som flödar över grönskan! 

Istället ligger ett lågtryck (eller flera på löpande band) över vår del

av världen. Med nordligt kalla vindar.....

För att pigga upp mig och tänka lite mer positivt kollade jag in

bondepraktikan och där (var annars) får jag min vitaminkick.

"Är kristihimmelsfärdsveckan varm blir det en kall sommar 

och tvärtom". Tänk att tvärtom kan vara så lockande!

I går på kristihimmelsfärdsdagen fick vi endast några regndroppar.

En liten mellandag vad gäller regnandet. Vi åkte ut till

svärmors sommarvilla och kollade av läget. Allt var välbehållet

så efter lite varm korv åkte vi hem igen, för att en

stund senare åka ut till min hemgård för att kolla regnmängden.

Jo, där flöt vatten på åkrarna också....

Men det kalla vädret hade ju bibehållit vitsipporna i blom.

Och en ynka blåsippa som ännu blommade nere mot skogen.

När vi åkte hemåt igen tittade solen fram - och så kom en regnskur.

(Nu är det det positiva och tvärtom som gäller....

Kall vecka blir varm sommar. Jag hoppas!)

Aftonrodnad

I dag trummar regnet på taket.

Nordanvinden river i träden.

Det är inget vårväder. 

Inte alls.

I går kväll tog solen godnatt med en

vackert röd himmel. Fast  "afton rodnar vacker natt...."

stämde inte hela natten, för fram på morgontimmarna

hörde jag regnets taktfasta smatter på taket....

Men. 

I går kväll.

 Då var det vackert!

Det var vindstilla och rätt varmt.

Några fåglar som kvittrade i träden.

Och kvällen som stilla lade sig till ro.