En vandring över stock och sten

 Häromdagen var jag åter ut på en vandring, då längs Iskmo-Jungsund vandringsled. Och det blev en hel del steg där ute i skogen där jag vandrade över stock (trots allt rätt få stockar, men trädens rötter måste man hålla koll på!) och stenar (här byggdes ju land av stenar...). Dagen var gråmulen men ändå rätt varm. Det blev en härlig vandring med många foton.

Det var så härligt där ute i skogen. Inga mygg och inga älgflugor. Massor av svamp hade poppat upp ur marken och här ovan röda svampar som små färgklickar i allt det gröna och gråbruna...

 

Det är en väl upptrampad vandringsled efter många besökare. Den går längs flera smala insjöar, som går under namnet Iskmosunden. Dessa sjöar börjar numera växa igen, men för något århundrade sedan var dessa vattendrag alla förbundna med varandra och med havet och här kunde ortsborna segla/ro upp med sina båtar. För några år sedan bildades en förening för att restaurera insjöarna och hålla naturen häromkring levande. Det var bl.a. då som denna vandringsled anlades med flertalet fina rastplatser. Men jag stannade inte på någon rastplats denna gång utan var enbart ut på vandring.

Det var en helt vanlig vardagsförmiddag och det var inte många andra vandrare längs leden. Så jag kunde speeda på farten och däremellan kunde jag stanna för att fota. Utan att störa någon.

Jag hade förväntat att se många vilda djur eftersom jag gick rätt tyst (tyckte jag själv). Några svanar såg jag i alla fall....

Jag hörde också av en hackspett, men jag såg inte till fågeln. Däremot såg jag hens hackande i några träd invid leden...

Det märktes att vi närmar oss höst. Några blad började gulna och vissa - sommarens grönska börjar sakta ta farväl. Men ännu har inte höstens vackraste färger kommit.

 Så var jag framme vid flytbryggan som går över vattnet till Kråknäs. Och jag måste tillstå att det känns bra att ensam ta sig över bron, för är man många som går över den flytande anläggningen brukar konstruktionen lätt vippa åt ena eller andra hållet....

Här är en av ledens finaste rastplatser med karta över leden. Jag hade varken kaffe eller grillkorv med mig så jag stannade endast en stund och kollade in svanen som kom emot mig på vattnet...

Så vände jag tillbaka samma väg som jag kommit. Och jag såg stigen och naturen från andra hållet!

Och vet ni det var konstigt att jag inte såg en endaste myra, trots att jag gick förbi flera stora myrstackar längs leden. Har de månne gått i vinterdvala - redan?

Äntligen kunde jag fota detta års första vita näckrosor! Alltid något!

Jag hade som sagt ingen matsäck med mig, men jag kunde plocka massor av blåbär och hallon och sedan smaska i mig där jag vandrade....!

 

 

Och det fanns massor av roliga svampar längs leden. Tack och lov fanns det också kantareller (och de fick följa med mig hem...).

 

När jag nästan var ute ur skogen såg jag något som rörde sig i gräset där långt borta. Kunde det vara det vilda djuret jag längtade efter att få se? Kanske en räv...? Jag zoomade in med kameran... Jaha, det var en katt som jagade möss eller sork... När jag kom närmare upptäckte katten mig och skuttade förskräckt vidare. 

Snart var jag åter ute vid vägen och så tog jag bilen hem igen. 

1700-talsmarknaden

Det andra veckoslutet i augusti ordnas en 1700-talsmarknad i Storkyro. Den här marknaden har gamla anor och än idag andas marknaden gamla tider där den ordnas invid Kyro älv och bredvid Storkyro gamla stenkyrka från 1500-talet (men med anor ända från 1300-talet). Under tre marknadsdagar brukar omkring 15.000-20.000 personer söka sig till marknaden för att hitta självgjorda produkter i gammal tidsanda. 

Det här är en marknad som jag gärna besöker. Båda för den speciella stämningen och för den vackra platsen. I år behövde jag absolut ingenting, men jag köpte honung (bra att inför vintern).

Söndagen den 10 augusti besökte vi marknaden och vi anlände precis kl 12 när det sköts salut! Pabomm! Oj, det ringde i öronen... Pabomm! Ännu ett skott...!

 

Vi vandrade runt på marknadsområdet och nu kommer jag bjuda på en del foton, men få kommentarer. Det är just stämningen och att se sig omkring som är det intressanta.....

 

Stämning är ordet för denna marknad...

På marknadsområdet spelade två musikaliskt begåvade ungdomar. Den ena dragspel och den andra fiol.

 Invid kyrkomuren såldes 1700-talsmat och kön ringlade sig lång (åt andra hållet) ner mot älven. Läckert griskött stod visst på menyn. 

Vi kände för en kopp eftermiddagskaffe med bulle så vi gick ner mot älven för en kaffepaus. Men där härjade hundratalet getingar kring kaffeborden, de kände tydligen av de sockriga bullarna. Så jag fick resa mig upp och vandra omkring för att dricka mitt kaffe...

Där på älvkanten hade soldaterna sina tält.

Invid kyrkomuren fanns också en annan speciell 1700-tals begivenhet. Skampålen. Stocken. Förr i tiden kunde brottslingar som straff tvingas sitta invid kyrkan i denna stock när kyrkobesökarna anlände till gudstjänsten - till allas beskådan. Nu fick dagens marknadsbesökare provsitta stocken, om de så önskade (och nej vi var inte hugade att prova denna aktivitet)....

Vi vandrade vidare och bara kände in stämningen, dofterna och historien. Efter en  timme var vi nöjda och kanske lite less på trängseln, så vi ansåg att det var dags att åka hemåt! 

 

Årets villaavslutning

Sista veckoslutet i augusti firas villaavslutningen här längs kusten. Precis som de flesta andra firar vi ute vid havet. Dagen började lite mulen, men ändå härligt varm (och det utlovade regnovädret nådde tack-och-lov inte våra nejder!). 

Och precis som många tidigare år började vi med god mat redan på eftermiddagen vid en annan sommarstuga. Molnen skingrades mer och mer och solen började kika fram!

Maten dukades fram. Vid serveringsbordet fanns förutom min kantarell-&baconpaj även en kantarellstuvning på dagens nyplockade svamp, nötköttslåda med ost, ungslax i en god sås, sallad, potatis, lingonsylt, gräddfilssås, hembakat bröd och en del annat som inte syntes med på fotot. Vi lät oss alla väl smaka och tog minst två gånger av allt det goda!

Efter maten var vi alla proppmätta och fick allt lov att röra på oss lite. Jag gick runt och upptäckte alla höstens färger som börjar synas i naturen.

 Så vankades efterrätten, som var kaffe med tre sorters pajer/kakor: blåbärs-och hallonpaj, björnbärspaj och toscakaka. Mums säger jag bara! Där satt vi en god stund och mådde som prinsar och prinsessor efter att påtåren var uppdrucken, sedan var det dags för oss båda att åka ut till vårt egna sommarparadis. Där ute kände vi för att göra något nyttigt efter allt gott så mannen började måla fönster medan jag begav mig ut i hallonsnåren ännu en gång.

Och visst hade solen visat sig flera timmar innan den gömde sig bakom grantopparna i viken. Jag tände en lykta nere vid stranden när vi började elda i bastun. Och på andra sidan fjärden lyste ännu solen....

Vid 6-tiden på kvällen fick man börja skjuta raketer och när smällarna började höras blev många sjöfåglar rädda. Här kommer en and simmande in i vår vik och gömmer sig inne bland vassen. Några svanar kom högljutt flygande över oss och även de sökte sig till lugnare vatten....

 

Medan skymningen började falla plocka jag fram ljus och marschaller. Men visst tyckte jag att den vackra himlen bjöd på det vackraste ändå!

 

Så blev bastun varm och det var dags för ett av sommarens härligaste bastubad! Det är så skönt med bastubad! Meditativt, rofyllt och så renande. Efteråt gick vi ner till stranden för att tända våra ljus till natten...

Alla ljusen fick brinna där ute på strandstenarna hela natten. Jag satt en god stund ute på bastutrappan och såg på villagrannarnas raketer som de sköt upp mot himlen. Det är ett vackert skådespel i den mörka kvällen. Sedan gick vi in för en kopp varmt te och en trygg natt i en varm stuga.

Söndagsmorgonen randades vacker även den. Jag klev upp ur den sköna sängen när det kom kaffedofter från köket. Ute hade ett moln parkerat över oss, så det blev frukost inne (och inget kaffe på bastutrappan). Men sedan åkte molnet vidare och vi fick en solig och vacker sensommardag!

Visst känns det att hösten börjar knacka på - men ännu är inte vår villasäsong över. Ännu bjuds vi på fina höstdagar. Det är så härligt att vistas ute i naturen!

Sepember börjar dimmig - men varm

 Så har vi stigit in i höstmånaden september och denna förmiddag är himlen klarblå och solen värmer. Men vid 7-tiden i morse när jag vaknade låg dimman tjock över nejden. Så jag drog täcket över huvudet och blundade ännu en stund. Pass 9-tiden i morse började dimman lätta och efter morgonfrukosten gick jag ut för att fånga spindelväven som fanns lite varstans. Nu började dimman dra sig undan, endast några tunna moln syntes på himlen. Och gräset var fuktigt, nästan vått....

Normalt syns inte dessa spindlarnas konstverk, men när dimman ännu nyper i näten upptäcks de med lätthet (både i en blomkruka och i en grantopp)...

Redan igår kväll i solnedgången upptäckte jag den första lätta dimridån mot skogen (runt kl 21:20).

Jag vandrade ute på slätten och såg hur dimman dansade in över fälten...

Vid 22-tiden igår kväll hade dimman tagit över landskapet och vi sveptes in i ett grått töcken.

Men denna dag kommer att bli solig och vacker. Kanske rent av sommartemperaturer....