Igår kväll kom Nelli på besök

 Den kyliga januarisöndagen avslutades med att molnen skingrades och när solen hade sänkt sig färgades de snötyngda träden röda. Så vackert att jag måste ut en kort sväng med kameran igen!

Jag fick lov att zooma in för att få fatt i den rosa snön och rimfrosten i skogens träd. (Visst ser ni kråkan som sitter i trädet?)

Dagarna blir längre för varje dag som januari rullar vidare. Fast snabbt går det ju inte, men det går. Högt uppe i skyn styrde ett plan vidare västerut...

När solen försvann hade vi åter -20 grader. Jag gick runt en sväng, sedan ville jag bara in i stugvärmen igen. Sonen med sambo och hennes hund Nelli kom ut en stund för att hälsa på. Nelli var nyklippt och det var länge sedan hon fått komma hem till oss. Förresten länge sedan ungdomarna också hälsat på...

Det var svårt att fånga Nelli på bild. Hon kände doften av skink- och ostpajen och var allt lite otåligt sugen och hade mycket svårt att sitta still, trots att hon vet att hon inte får mat från bordet och trots att hon visst kan uppföra sig.... Men det är mycket liv och lust i Nelli (som redan hunnit bli 7 år) - och man vet ju aldrig.... plötsligt kan någon liten godbit plötsligt falla ....

Idag har vi måndag och mulet väder. Oxveckorna har börjat samtidigt som vi börjar kämpa med nya pandemirestriktioner.

En vacker kall januaridag

 Visst är vintern vacker! Idag har vi haft soligt, vackert med rimfrost och -17 grader. Innan molnbanken drog in gick jag ut en sväng med kameran. Jag blev helt såld. Just sådana här dagar tycker jag att jag bor på världens vackraste plats. Eller åtminstone en av dom...

Här bjuder jag på en del foton, någon text behövs inte.

Nu två timmar senare har molnen lyckats täcka himlen och kylan har dämpats något. Nu endast -12 grader. Det växlar. Men det är vinter ändå! 

Njut av vintern!

Tro för all del inte att julen är slut ännu!

 Länge leve julen! Ni vet väl att julen varar in till Påska, åtminstone till Tjugonda Knut (13 januari)...!

Idag har jag plockat bort jultomtar och annat småplock som hör julhelgen till. Men två adventsljusstakar och förstås julgranen får sprida juleljus länge ännu. I alla fall inne hos oss!

Förutom julgranen sprider julens två röda amaryllislökar glädje så här i början av året.

 Denna lördag har vi bjudits på gråmulet och -10 grader. Och vi har ju fått mera snö...

Vi har fått en hel del snötillägg... en annan kan ju tycka att det får räcka nu. Men vad har jag att säga till om sådant, förresten.

 En annan kan ju sitta inne och njuta av julgranens ljus. Alltid något!

Trettondagsyran

 Yrvädret på trettondagen brukar sällan vara långt borta. I år är ingenting sig likt. 

Idag anno 6.1.2022 skiner solen från en klarblå vinterhimmel. Solen orkar inte masa sig speciellt högt på himlen, men den lyser! 

Efter att ha gett ankorna mat och vatten gick jag ut på en kort promenad. Solen bländade och jag kisade emot solen. Massor av sol. Massor av snö.

Men ute på slätten pep nordanvinden och det var inte speciellt varmt i vinden. Lite av gårdagskvällens nysnö hade drivat vid sidan av vägen.

Här hos oss är det inget yrväder. Enbart lite kall nordanvind ute på slätten. En stilla och corona-säker trettondag. Lugnet råder i byn. 

Inne hos oss sprakar elden i kakelugnen och lugnet råder. Det mest avancerade är att jag klurar ut vad sambon och jag skall få till middag... Nä, här är det inget yrväder varken inne eller ute!

PS  Lämpligt till natten kom snöyran. Ca 20 cm nysnö och nordanvind som yrde. Så visst fick vi vår trettondagsyra, dock lite försenat.

När samhället plötsligt knäar....

 Jag hade inte velat skriva ett ord till om pandemin. Jag hade velat lämna den bakom mig, låta den ligga år 2020 och 2021 till last. Men. Nu är det värre än någonsin. Nu är det allvar....

Runt julhelgen började covid19-siffrorna stiga och när vårt sjukvårdsdistrikt noterade över 80 smittade, då drog vi alla efter andan. Var det möjligt?  Vi som nästan levt som vanligt sedan sommaren? Efter julhelgen med julfesterna och familjesammankomsterna kom så mellandagarna med både jobb och mera släktkalas, och så kom nyårsfirandet.... Idag den 5 januari har vårt sjukvårdsdistrikt (som efter nyår har fått ett nytt namn och numera heter Österbottens sjukvårdsdistrikt) meddelat om hela 408 nya corona-insjuknade sedan gårdagen. Nu har vi ett incidenstal på 1112, ungefär i nivå med landet i övrigt. Nu sätts många i karantän. Nu är folk covid19-sjuka. En hel del behöver sjukhusvård. Nu dör åter många....

Nu börjar det knaka i fogarna för vårt samhället. Folk är sjuka eller satta i karantän på samhällsviktiga arbetsplatser. Det är nu man börjar fundera om sjukvården, åldringsvården och räddningsverket orkar fungera. Transport som flyg, tåg och buss har inställda avgångar, verkstäder och vissa affärer har varu- och personalbrist. De som kan distansjobba gör förhoppningsvis så. Men det är många som måste stå i främsta ledet, de som ger vaccin, tar coronatest, sköter virusspårningen, kör ambulansen, opererar akut, sköter gamla och sköra, släcker bränder.... hur skall alla dom orka? Det är nu samhället visar på skörheten. Visar på vad som är viktigt. 

Det visar på att vi alla måste hjälpas åt. Inte enbart vårdpersonalen utan faktiskt alla vi medborgare. Vi måste ta ansvar för att inte någon annan blir utsatt för smitta. 

Jag önskar av hela mitt hjärta att alla ni som kikar in hos mig mår bra och att ni tar hand om era medmänniskor. Vi kan som sagt alla dra vårt strå till stacken. På olika sätt. 

Men - imorgon väntar jag tyvärr på ännu högre siffror både ute i Europa och här i vår omgivning.

Under gårdagen bjöds vi åter på snökaos med snö och hård vind (alla ovanstående foton knäppte jag under gårdagen, utom...). Men så idag (...sista fotot) har vi haft ett så härligt vinterväder med snö i många träd och äntligen upplogade vägar!

Det lilla är det stora

 Igår dök det åter upp i mitt flöde på telefonen. Det där som ibland får en att stanna upp och tänka till. Det där som man trots allt tycker stämmer.

"Kan du inte vara tacksam för det lilla, kommer du inte kunna vara tacksam för det stora, eftersom det lilla är det stora."

Klokt sagt!

I går kväll började det åter snöa. Idag faller lätta flingor. Och i morgon utlovas mera snö... Nu är dagarna grå och det känns vintermörkt. Men visst är det förunderligt vackert ändå!

Välkommen år 2022 - nu är det dags att skapa nya minnen!

 Så klev vi in i ett nytt år. Nu gäller det att komma ihåg att skriva 2022....

Redan noterar vi 2 januari och det nya året har kommit i rullning.

Årets första foto blir den spikraka vägen, en förhoppning att allt rullar på som vanligt. Gärna bättre.

Vi firade in det nya året på tu man hand, sambon och jag. Nyårsdagen bjöd på soligt, men ack så kyligt väder. Vi beslöt oss för att göra en liten tur med bilen, allt för att inte helt försoffas framför tv:n. Det var rätt lugnt ute på vägarna (och vi hade isskorpa å framrutan som synes).

Vi hade vår vana trogen lyssnat till presidents nyårstal, alltid lika intressant. I år pratade han om pandemin, det försämrade världsläget och det uppblossande krigsflåset samt om ungdomars mående i dagens samhälle och förstås om klimatet. Egentligen rätt dystra ord - men med förhoppningen att allt måste ordna sig.

Det nya året skålade sambon och jag in, bara vi två. Det gällde att göra slut på den lilla flaskan med det goda vinet vi fick av B&Å på midsommaren... Det gamla ut och det nya in!

Nyårsaftonskvällen firade vi med en långpromenad igenom byn. Det sköts en hel del raketer och smällare, men inte så farligt ändå (vi var ute innan 12-slaget). Eftersom pandemiläget hade försämrats under julhelgen hade folk i gemen tagit fasta på ett lugnare nyårsfirande och det kändes som om många gjorde precis som oss, firade lugnt (det fanns undantag). Hemma hos oss sköts inga fyrverkerier, vi hade tänt några ute ljus. Ljuset i islyktan var så vackert! Året slutade i massor av snö på backen och en hel del minusgrader.

Idag görs inte heller många knop, stillheten råder. Pandemiläget är fortsatt inte bra. Ute är det mulet efter nattens snöfall, -4 grader och rätt kylig vind. På spisen puttrar långkok och julgranen sprider sitt ljus. 

Nu kör vi 2022! Nu skapar vi nya minnen!