torsdag 16 juli 2015

Bergianska trädgården och Fåfängan (del 2)

Idag skall jag tipsa om en härlig oas mitt i det stressiga Stockholm.
För visst, när vi turistar i Stockholm blir det oftast Gamla stan, slottet,
Skansen, NK, Vasamuseet och liknande turistattraktioner.
Men.
Nu har vi hittat en härlig oas mitt i staden, och denna oasen tänkte jag
berätta om i detta inlägg. För här blommar det!

Välkomna till Bergianska trädgården!


Jag blev alldeles hänförd av jättenäckrosen Viktoria och alla de andra
tropiska vattenväxterna i Viktoriahuset.








Trots att den nordiska sommarsolen gjorde sitt bästa för att locka oss
 ut i friska luften, var det en tropisk värme inne i kupolväxthuset som lockade
fram det där leendet på läpparna som inte ville lägga sig.
Här inne trollades vi bort till tropikerna och det kändes
nästan som om jag när som helst skulle höra Indiana Jones
komma flåsandes mellan näckrosbladen....


Här skymtar Vikoriaväxthuset ifrån ingången till det andra växthuset i
denna trädgård, nämligen från Edvard Andersons växthus.
I det växthuset, som var mycket större, finns växter från områden med
Medelhavsklimat och från öknar och tropikerna.


I Kalifornienrummet var det torrt och kargt .... med en blommade kaktus.


Oooo, suckar en sann blomstervän när hon tittar upp
mot taket i Medelhavshallen...



Jag fotade massor. Det var jätteintressant,
till och med karlarna tyckte om att gå runt i de olika hallarna
och kolla på växter....


Efter att ha gått runt även i trädgårdarna som fanns ute under
bar himmel, bestämde vi oss för en kopp kaffe i det gamla orangeriet.
Den soliga dagen lockade alla besökare till uteserveringen, så inne i huset
såg det rätt tomt ut (men jättemysigt ändå!).


Så satte vi oss i bilen igen och körde rätt in i Stockholmstrafiken
för att åka upp till Fåfängan, restaurangen på Södermalm med den
vackra utsikten över Stockholm.


Här uppe på berget mumsade vi i oss glass under de vackert klippta lindarna.
Vi såg ut över det blå vattnet med båttrafiken och med
stadens fasader som kuliss i bakgrunden.
Namnet Fåfängan kommer från grosshandlare Fredik Lundins fåfänga, ett
lusthus som på 1770-talet byggdes uppe på toppen av berget.
Ordet fåfänga har i Sverige använts om ofruktbar mark där det är
"fåfängt" att odla. I Stockholm har ordet fått en speciell innebörd
och betecknar "Lusthus på berg med vidsträckt utsikt, där ägarna stundom
samlade sina vänner och kalasade med dem". En regelrätt fåfänga
bör vara prålig och kostsamt och ha ett drag av onyttighet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar