År 1606 utfärdades fundationsbrevet för Mustasaari stad

 Idag snöar det där ute, blöta snöflingor stora som... ja, som tumnaglar. Idag får det bli en inomhusdag med historia på programmet.

Den svenska kronan hade alltid brist på kontanta pengar under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Behovet ökade vart efter den svenska konungen började föra krig runtom i norra Europa. Hur skulle kronan få kontanta pengar för krigets behov? Jo, statsmakten ville gynna ständer eftersom deras näringar tycktes skapa kontanter. Sommaren 1600 skrev hertig Karl av Sverige till fogden Augustinus Larsson som var fogde i Österbotten att beordra alla som bedrev handel här att flytta till någon av de lagliga hamnarna som fanns i Mussor, Pedersöre, Salo, Ule eller Kemi. Dessa hamnar skulle sedan ges stadsrättigheter. Handelsmännen på den här tiden var bönder med stora hemman och lät sig inte påverkas nämnvärt av dessa direktiv.

I februari 1602 besökte hertig Karl Österbotten och stannade då några dagar på Korsholms slott i Mussor (Mustasaari). Nu bestämde han att minska antalet nya städer till tre: Mussor, Ule och Kemi. Men efter några veckor föll dock Kemi bort, det skulle räcka med Mussor och Ule. 

Ule stad grundades år 1605 (idag Uleåborg, på finska Oulu) eftersom staden lätt via Ule älv kunde nås av ryssarna och svenska kungen ville inte ha fientligt anfall från norr. 

I februari 1606 utfärdades fundationsbrevet för Mustasaari stad (idag Vasa stad). Enligt Pentti Risla och hans "Kring Korsholms förhistoria" kan man läsa följande: 

"I brevet konstaterades att "här är god lägenhet att lägga en stad" och att "undersåtarna genom deras utskickade hade anhållit därom", varför konungen beslutat "en köpestad upprätta". Det är märkligt att socknens seglationsidkande befolkning skulle ha önskat en stad som med säkerhet skulle inkräkta på deras egen handelsfrihet, och K.V. Åkerblom har säkert rätt när han menar att uppvaktningen gjordes av en liten grupp utan fullmakt av majoriteten. Ledare för gruppen var Samuel Tomasson på Kronman i Smedsby, son till den förre fogden Tomas Göransson. Samuel Tomasson blev sedan ´den nya stadens första borgmästare. Det är också möjligt att alls ingen uppvaktning förekom - Karl IX var inte så noga med sanningen." Först hette alltså staden Mustasaari ,så stavas det i stadens äldsta sigill (och på sigillet fanns också en säl ritad). Först senare ändrades stadens namn till Vasa (under åren 1855-1917 hette staden officiellt Nikolajstad, Nikolainkaupunki, men kallades av gemene man fortfarande Vasa under hela den ryska tiden. När Finland blev självständigt återtogs namnet Vasa). På 1300-talet byggdes Korsholms slott och invid slottet byggdes motvilligt staden, som sedan brann den 3 augusti 1852 och efter det flyttades till dess nuvarande plats.

Dagens foton från mitten av januari 2023 när dimman låg över bygden.