Titta vad jag såg under kvällspromenaden!

 Igår kväll var sambon ut med grabbarna så jag passade också på att söka mig ut. Med mig hade jag kameran och det blev en långlänk ute i naturen. Kvällen var lämpligt varm för en promenad med både långbyxor och en tröja med huva (kunde vara bra om det fanns mygg).

Jag gick längs åkervägarna och ibland kikade solen fram bland molnen. Nu är det hundlokornas tidevarv, de blommar i mängder sådär lite överallt....

Vitklöver.

Olika vicker i olika stadier av blomning.

När jag gått över bäcken och sedan ropat "Hej!" till fåren vände jag in mot skogen. Och just när jag skulle ta huvan över huvudet (pga myggen) såg jag ett rådjur som skuttade inne bland det högväxta gräset. Hopp, hopp, hopp... Naturligtvis hann jag aldrig få fram kameran innan det lilla djuret hade gömt sig i gräset.

Inne längs skogsstigen var det inte så farligt med mygg ändå, inte som jag trodde. Här bredde storståtliga ormbunkar ut sina blad.

Väl ute på slätten igen stannade jag för att fota blommande åkerbär. En bit längre fram blommade smultronen...

Överallt blommade de långa röda ängssyrorna och i bäcken bakom blommade missne. Ute på slätten flög några måsar och så såg jag något vitt ute på en åker.... Vad kunde det vara, jag zoomade in med kameran:

Här var det visst någon som satt och spanade in mig! Inte minsta ljud från hunden... så jag gick vidare.

När jag passerat ett buskage upptäcker jag hunden även på nästa åkerplätt. Tyst satt han där och betraktar mig från en ny position. "Men vad gör du där?" hörde jag hundägaren ropa till hunden, som snabbt försvann glatt viftande på svansen. Hunden tyckte säkert att han upptäckt en ny varelse på sitt revir.

Även längs dikeskanterna vid stora vägen blommar det så här års. Solögon så långt ögonen nådde (nästan).

Borsttistel.

 Och så var jag nästan hemma igen. Det blev 11.000 steg på min stegräknare, så jag var riktigt nöjd med min ensamma hemmakväll!

Promenad i försommarkvällen

 För några dagar sedan gick jag ut på en härligt varm kvällspromenad tillsammans med min kamera. Solen var ännu uppe och maskrosorna hade just blommat ut. Fåglarna kvittrade och det var en vacker kväll med sommarvärme.

Solen var ännu högt upp och den lyste rakt i ögonen.

Det var en kväll när shorts, linne och sandaler var det enda alternativet. Och det var en kväll som saknade vind för att maskrosornas fröställningar skulle föras ut i världen....

Det var den kvällen hundlokan var den blomma som plötsligt fanns överallt.

Och det var den kvällen fältharen kom skuttande på åkern med ärtor. Att den har perfekt hörsel gjorde att den hörde mig innan den fick syn på mig...

Rönnarna blommade och solen den var uppe länge ännu.... Härliga försommartid!

När växterna tar över trädgården...

 Igår, innan kvällen och nattens myckna regnande och storm (jo, en riktig sommarstorm bjöds vi på med 20 m/sek i byarna, vilket är ovanligt sommartid), åkte vi iväg till mitt barndomshem för att klippa gräset. På plats kunde jag konstatera att här har snart blommor och buskar tagit över.... Det finns blommor från rabatterna som har spridit sig mer och mer för varje år och nu blommar det runt träd och bärbuskar, ja överallt där vi inte klipper gräset. Växtriket har tagit överhanden, men vackert så!

Den intensivt röda vallmon blommade "hejvillt" under det stora gamla äppelträdet. 

Under trädet blommar också den blå aklejan. För just aklejorna har verkligen spridit sig i hela trädgården. En växt som är en av mina favoriter!

Den rosa aklejan som funnits i så många decennier i trädgården har numera blivit vit och finns precis överallt... Den är så vacker tycker jag och denna sommar har den frodats väldeliga.

Den storblommiga blåklinten trivs i trädgården och blommar överdådigt och länge lite överallt...

Jätteramsen är storståtlig hela sommaren även när den blommat ut. I den gamla blomrabatten växer också lupiner, men de försöker jag numera utrota (innan den helt övertar trädgården).

Så har vi bergenian med de stora bladen som blommar vackert varje försommar,  och här i skuggan av träden blommar det rikligt ännu. I bakgrunden stora bestånd av plymspirea som också snart börjar blomma. Både bergenian och plymspirean breder gärna ut sig om den får möjlighet.

I barndomshemmets trädgård får även vilda växter plats och en av dessa - som jag tycker mycket om - är humleblomstren. De har efter många år bildat vackra "buskar" vid yttertrappan. 

Numera klipper vi inte gräsmattan mot skogen, där vajar numera stora bestånd av hallonsnår tillsammans med hundlokor.

 Vid gården finns också ett stort buskage med Finlands vita ros (som ännu bara hade knoppar) och dessutom breder svartvinbärsbuskar ut sig mer och mer för varje år. Och det ser ut att bli ett bra vinbärs-år denna sommar, skall ni veta!

 När vi hade klippt gräset och ätit varsin medhavd smörgås åkte vi hemåt innan regnmolnen drev in. Det känns bra att ha fixat gräsmattan även denna vecka innan den gröna växtligheten helt tar överhanden. För regnet har åter hämtat mera växtkraft till denna trädgård. Och idag lyser solen🌞!

Det som betyder något

 Veckoslutet som passerade har varit lugnt och hemkärt. Lördagen var regnig och på söndagen kikade solen fram men det varma och härliga hade försvunnit med regnet...

Lördagen bjöd på fotbollsfest, nu skulle Finlands herrar spela för första gången i ett Europeiskt fotbollsmästerskap. Vi finländare var laddade framför tv:n, nästan halva befolkningen tittade på kvällsmatchen som spelades i Köpenhamn och motståndet var hemmanationen Danmark (som förstås var skyhöga förhandsfavoriter). Det stod 0-0 efter 40 spelade minuter - när det plötsligt hände. En av Danmarks bästa fotbollsspelare föll till marken, hjärtat hade slutat slå. En hel fotbollsvärld höll andan. Det blev minuter av eftertanke: Kan livet klippas av inom en sekund? Vad är det som är viktigt i livet? -- Fotbollsspelaren räddades och vaknade till liv igen. Efter någon timme bestämdes att matchen skulle fortsätta. Men alla, både spelare, åskådare på arenan och alla vi tv-tittare var berörda. Vi hade sett livets kranka blekhet men också medmänsklighet under någon timme. Och det otroliga hände att Finland vann sin första EM-match med 1-0. Men segern betydde mindre än att den danske fotbollsspelaren hade hjälpts till liv igen.

Igår var det kommunalval här i landet. Ett val som hade skjutits upp pga av pandemin. Det skulle ordnas val i sommarmånaden juni, nu med en bättre corona-situation. Många hade förhandsröstat men det var ändå många som sökte sig till valurnorna på själva valdagen. Det blev ändå tyvärr det lägsta valdeltagandet i ett kommunalval sedan 1950-talet och det är anmärkningsvärt när man tänker att många viktiga beslut tas för närområdet av just den egna kommunen. Sådant som verkligen berör dig och mig. Under gårdagskvällen satt vi igen klistrade framför tv:n och följde med den finlandssvenska valvakan. Det känns så fel när dom sade att något parti har vunnit, att en kandidat har vunnit, tycker jag. Jag skulle hellre säga att en kandidat har fått förtroende av oss väljare att göra ett arbete för vår skull. För det är ju nu efter valdagen som kandidaten skall vara lyhörd för mina och dina åsikter, inte köra eget race för att man vunnit.... Så idag grattar jag alla invalda till min kommun och hoppas att ni gör ert bästa för vårt bästa.

Denna måndag har startat veckan med lite sol bland molnen. Och med massor av maskrosor i gräsmattan hemma hos oss, jag som varit så flitig med att dra bort alla maskrosplantor de senaste veckorna.... 

Gårdagen bjöd på sommarhetta

 De två första veckorna i juni har bjudit på klarblå himmel, tänka sig! Utan ett endaste moln- nästan. Vilken start på denna sommar! Gårdagen bjöd på sommarhetta på över 26 grader och dessutom en sydlig vind som vi inte hade känt av de senaste dagarna. På eftermiddagen bestämde vi oss för att åka ut till vårt sommarparadis en stund. Bara för att njuta av den här omgångens sista sommarhetta....

Vinden och hettan höll myggen borta, för i år är det ju ett myggår.... Där långt över landbacken i öster låg en molnbank, men ute vid havet där vi befann oss var det enbart sol och den blåa himlen.

 Stigen ner till bastun är varje försommar kantad av grönt blåbärsris. Och i går hade vi nästan bastuvarmt bara att vara ute... vi behövde inte elda bastun....

Min vana trogen började jag med att plocka in några vilda sommarblommor och sätta i en vas på bordet. Liljekonvaljerna spred härliga dofter i hela huset!

Vi avnjöt dock dagens måltid ute på verandan. Det fick bli en fiskbiff med en klick aioli, kokt potatis och grönsaker. Där ute blåste det så att jag fick lov att lägga några tunga vedklabbar på bordet för att bordduken skulle hållas på plats. Men som sagt, vinden höll myggen borta och vinden var härligt varm.

Till och med en trollslända älskar värme och här satt ett vackert exemplar med utfällda vingar och solade sig. 

Vi stannade endast några timmar där ute vid havet, för vi behövde åka hem till lite jobb. 

Vid 22-tiden satte jag mig så ute i de sista solstrålarna och avnjöt den sista värmen, för redan efter någon halvtimme drev ett lågtryck med moln in från väster.

 Idag kom det efterlängtade regnet. Det började lite lätt och har sedan hållit på under dagen, ibland hårda skurar och ibland endast någon enstaka droppe. Men nu har i alla fall naturen fått en ordentlig rotblöta, precis vad som behövdes. Dessutom har luften renats från pollen och damm. Perfekt!

Andra sprutan, check!

 Idag har sambon och jag fått vår andra dos med covid19-vaccin. Nu är det bara att önska att jag mår bättre denna gång... för efter den första sprutan blev jag rätt däckad. Men jag är inte minsta skraj för eventuella biverkningar, nu måste vi bara snart få bukt med detta virus! 

I Finland är runt 50% av hela befolkningen vaccinerad med åtminstone en dos, här försöker man nämligen vaccinera så många som möjligt med åtminstone en dos. För vår del fick vi vänta nästan 3 månader på den andra sprutan, och nu är vi närapå 15% som är "fullvaccinerade". Just nu går också corona-siffrorna nedåt och idag hade 92 nya personer konstaterats med covid19. De festa nya fall kommer från utlandet eller smitta inom familjen.

Men likar inte spirea-buskens blommor den där corona-basilusken, så säg! Och så mycket hellre en spirea-blomma än ett corona-virus!

Ha det gott alla ni som kikar in hos mig! Jag tänker njuta av det vackra vädret idag (och eventuellt titta på den partiella solförmörkelsen). Men så många andra knop hade jag inte tänkt åstadkomma.

Den härligaste tiden

 Försommaren är årets vackraste tid. Detta år kom sommarvärmen den första juni och nu efter nio dagar är den ännu kvar. Det är sol och blå himmel. Natur som vaknar till liv och flödar av blomning. Och det är de vackraste varma kvällar och nätter med ljus dygnet runt. Detta är den härligaste tiden! 

Jag har inte hunnit blogga, det är ju nu det händer så mycket att man bara vill vara med i nuet. Njuta. Leva. Jag har massor av försommarfoton i min kamera... och här kommer några (resten kanske jag sparar till den råkalla vintern...).

Nu blommar syrenerna på vår gård och det dofter ljuvligt. Tänk om man kunde spara doften till just den grå hösten... (Ja, värmen kunde man väl också spara om jag får be.)

Vi har inte fått regn på två veckor så en liten lätt bevattning från ovan står trots allt på önskelistan. Vinterns myckna snö gav under våren upphov till en hel del vattenpölar och denna försommar är tyvärr en myggsommar. Men varför klaga när värmen är påslagen! Här hemma är det mycket få mygg, men ute vid vårt sommarparadis där är dom desto fler...

Vi har tillbringar flera nätter och dagar där ute vid havsfjärden. Med mitt morgonkaffe ute på bastutrappan och med rofyllda kvällar ute på piren där den varma vinden förde bort eventuella blodtörstiga mygg. En härlig tid!

Kvällarna har bjudit på nästan spegelblankt vatten och efter bastun har jag somnat så sött utan att orka fota solnedgångar... 

Därute har jag bakat rabarberpajer och kollat av fågellivet. Och har ni sett så lågt havsvatten, typiskt när det är högtryck över landet!

Vi har trots allt hunnit med en hel del annat också de senaste dagarna. Det gamla stora äppelträdet vid mitt barndomshem har blommat så överdådigt detta år. Blomningen var snabbt överstökad i värmen, men vi hann i alla fall dricka kall saft tillsammans med min kusin ute på trappan bredvid det blommande trädet när vi var där ute för att klippa gräset. För som gräsmattorna har växt dessa dagar... Massor av maskrosor överallt - och så nu plötsligt ..

... vita fröbollar redo för sin färd ut i världen. Allt det vackra varar så kort tid i värmen. Men det finns där och jag försöker vara med hela tiden!

För visst är det vackrast emellan hägg och syren! Och i år har vi även bjudits på sol och värme dessa junidagar. 

Härliga tider, strålande tider!