Dagens busväder - och tankar om det

Denna måndag har bjudit på riktigt busväder. Det har varit

snöyra och drivbildning. Nordanvind och dålig sikt.

Jag kan inte låta bli att tänka att det är så onödigt nu när vi bara

väntar på varmare och vårligare väder. Men samtidigt kan jag inte

låta bli att tänka att det är vackert också, det är så speciellt

(åtminstone när man får sitta inne i värmen). Det här är ett väder som

vi nordbor inte tycker är speciellt  märkvärdigt, men oj då skall du fråga

en som aldrig sett yrsnö innan. Visst är det ett tjusigt väder!

När jag på förmiddagen gick längs en av stadens trottoaren in mot

centrum var det nästan folktomt. Och det var snö i luften och moddigt överallt.

Väl hemma igen tänkte jag mig ut på slätten för att fota, men nordanvinden

pep och det var så besvärligt väder att jag vände om och gick där

skogen kunde hejda de värsta sylvassa snöflingorna.

På någon minut bildades snödrivor i vindens riktning.

Kolla in hur vinden formar snön nära dessa två stenar. Här blåser yrsnön från

vänster mot höger, men ändå förblir det snöfritt närmast stenen...

Visst finns det trots allt, i detta tråkiga busväder, en viss fascination över

naturens underverk. Yrsnö som under!

Hjälp, vintern kom tillbaka!

Så här i mitten av mars börjar man längta efter våren. Man längtar efter

takdropp och solen som värmer. Men se icke denna mars månad! Icke!

Veckan har varit kall och lämpligt till arbetsveckans sista dag, fredagen,

ja då vaknade vi till denna syn:

Tio cm nysnö. Och massor av nysnö i träden.

Lågtrycket hade ändå fört med sig mildare gråväder och fram emot

eftermiddagen då förvandlades snöfallet till regn. Och ni vet regn på

vintern det betyder slabbväder av värsta sorten.

Till kvällen hade vi bokat biljetter till en av traktens revyföreställningar och när vi

åkte iväg regnade det och det var väl helt ok - men sedan när väl föreställningen var slut

då hade vi åter minusgrader och regnet hade förvandlats till ymnigt snöfall...

Det var vindrutetorkare som isat fast och bildörrar som var trögöppnade

för att inte tala om de igenisade bilrutorna..... Alltså detta vinterväder!

Revyföreställningen roade oss och det är aldrig fel att använda skrattmusklerna.

Vi bjöds på många fina sång- och dansnummer och vi fick ta del av många dråpliga 

sketcher - ja, och så fick vi kaffe och bulle i pausen. 

En trevlig kväll helt enkelt.

Idag tittade äntligen solen fram, trots att vi förärats med en och annan 

snöflinga idag också. Minus 4 och en så kall vind att dagens

promenad ute på slätten fick bli i kortaste laget.

Okej, inte lär det bli varmare i veckan heller. 

Vintern har återvänt.

 

Klimpsoppa och fastlagsbulle

En av årets viktigaste dagar är utan tvekan fastlagstisdagen,

det är sedan gammalt. Och just idag firar vi alltså fettisdagen!

Dagen har varit solig men den kalla nordliga vinden har

gått igenom märg och ben. Brrr!

Dagen till ära hade vi barndomsvänner inplanerat att 

sammanstråla på en lunchrestaurang för att äta dagens måste,

nämligen klimpsoppa! Våra respektive fick följa med, dom ville

säkert också ha mat denna dag....

Så där satt vi och sörplade i oss varm klimpsoppa för att överleva denna dag.

Mycket skoj och prat blev det förstås också.

I dagens lunch ingick även kaffe med fastlagsbulle.

Denna bulle kunde man ju lätt klämma ned!

Som om sambon och jag inte hade ätit tillräckligt denna dag, så bjöd

svärmor också på klimpsoppa. Någon timme efter första tallriken

mumsade jag i mig nästa rågade tallrik soppa.

Månne jag inte skall överleva denna fasta också....

(eller tänk om jag blir hungrig i morgon, vad gör jag då?)

 

Tillbakablickar 2013-2018

Eftersom jag har bloggat i så många år är det speciellt spännande,

tycker jag, att ibland blicka tillbaka och se vad som hände just

denna dag för x antal år sedan. Ja, vad hände tex förra året den 4 mars?

Jo, söndagen den 4 mars 2018 då kollade vi in lite kaninhoppning och Vasaloppet

på storbildskärm vid lokaalin här i byn. Sedan blev det kaffe med dopp ute i

skogen efter att vi jobbat oss småsvettiga några timmar.

Lördagen den 4 mars 2017 då brände vi gamla halmbalar tillsammans med

min kusin Storbonden. Eld och rök alltså för två år sedan.

År 2016 satt jag ute på trappan och mumsade på en mandarin....

Sportlovsfeeling.

År 2015 kikade jag in hos de flitiga damerna i byns vävstuga - 

och blev imponerad!

Den 4 mars 2014 var det faktiskt fastlagstisdag och vi mumsade på 

fastlagsbullar till kaffet!

Den 4 mars 2013 hade jag lite bloggpaus, men efter någon dag dök

denna unga släkting till sambon upp i flödet.

När jag ser denna bild tänker jag: "Oj, vad tiden går,

men fina foton de består!"

Vintrig marssöndag

I natt hade det snöat någon centimeter och på förmiddagen visade

termometern på minus 15 grader. Vintern har kommit tillbaka!

Jag beslöt mig för att gå ut en sväng, för nu 

håller skaren ute på slätten!

För säkerhets skull valde jag att vandra i ett gammalt skoterspår.

Solen flödade och kylan nöp i kinderna!

Titta en trött hare hade skuttat ute i nysnön!

Några snökristaller klamrade sig fast i hallonsnåret.

Ny vit snö ute på slätten. Och så jag och min kamera.

Ett riktigt vackert söndagsväder i mars!

 

Att baka surdegsbröd

Eftersom det är ganska "inne" att baka med surdeg, så
beslöt även jag att göra egna surdegsbröd.
 Och visst, det blev riktigt goda bröd!
Nu är jag igång med egen grund, så nu blir

det garanterat fler bakdagar framöver!

Jag valde att göra en egen deggrund.
Och jag valde att göra grunden på ekologiskt rågmjöl.
Att få till en bra surdegsgrund kräver tid (grunden skall ju jäsa på
en varm plats och tas om hand och delvis matas under flera dagar).

 

 

 För mig tog det nästan en vecka innan jag hade min rågsurdegsgrund klar.

Sedan valde jag ett recept enligt följande:

Dag 1, kvällen:

1 dl surdegsgrund 

3 dl ljummet vatten

3 dl rågmjöl 

Jag blandade allt i en stor bunke och täckte med plastfolie.

Degen fick stå bredvid den varma kakelugnen över natten (22-24 grader).

Dag 2, morgonen:

utgick från gårdagens surdeg och tillsatte

5 dl kallt vatten

6 dl rågmjöl (egentligen rågsikt)

9 dl vetemjöl

1 msk salt

en liten påse med hela valnötskärnor

Jag blandade de fyra första ingredienserna i ca 5 min, tillsatte saltet och

valnötterna och blandade ytterligare några minuter. Jag lät degen jäsa nästan en 

halv dag.  Så delade degen i tre delar och gjorde tre bröd, som fick jäsa ytterligare

någon timme. Jag satte ugnen på 275 grader och sänkte till 250 när det blev dags att sätta in

bröden i ugnen. Jag satt en skål med vatten längst ner, och efter ca

15 minuters gräddning tog jag ned värmen till 200 grader (samtidigt som 

jag lät lite ånga pysa ut ur ugnen). Efter ca totalt 35 minuter tog jag ut bröden.

Kan konstatera att hela huset dofta surdegsbak den kvällen!

Och min mage tackar mig för detta surdegsbröd!

 

Februari månads händelser

Februari är en snabb månad (den har ju så få dagar)...

Så här på månadens sista dag är jag så tacksam över att kunna vara inomhus,

för usch för dagens storm och yrsnö längs isiga vägar!

Februari började härligt vit  med djupsnö och många minusgrader.

Det blev några dagar med sol och blå himmel och jag kände mig

verkligen lycklig över allt det vita mot den blå himlen.

 

 Alltså, vi hade det så vackert med ny och bländande vit snö i träden

där i början av månaden. Ja, mycket snö överallt...

 

Men sedan blåste det upp till riktigt blidväder, med varma föhnvindar och

 massor av plusgrader. Efter några regnskurar förvandlades våra

vägar till isbanor, där ingen sand i världen hjälpte - och så fick vi flera dagar 

med minus följt av dagar med plusgrader, följt av kyla och sedan regn...

. Det känns som om februari har varit ishalkans månad. 

Denna februari har jag varje dag tackat

mina icebugs-skor att jag klarat livhanken...

Februari har varit en månad rik på insändare i våra dagstidningar. Både

kommunfusion, åldrings- och hälsovårdsfrågor har diskuterats flitigt.

Det märks att vi denna vår står inför flera val som anses viktiga för både

vår region, vårt land och vårt Europa. En trevlig överraskning för oss 

finlandssvenskar var att vi äntligen uppmärksammades i Sverige. Jodå,

Svenska Akademin utsåg för första gången en finlandssvensk poet!

(Tua Forsström kommer att efterträda Frostenson på stol nr 18). 

Ute i världen har Venezuela, Indien-Pakistan och IS-krigarnas fall 

uppmärksammats. Men vi, vi bara sitter framför tv:n och kollar skid-VM

i Seefeld, och varje dag hoppas vi på medaljer. Igår knep vårt hopp Iivo en

bronspeng som vi är såå nöjda över - trots att han inte själv alls var nöjd...

För egen del har februari varit en rätt omtumlande månad.

Åter en milstolpe i mitt liv, fast mera berättar jag inte...

Nu sjunger alltså februari på sista versen och som den 

optimist jag är så ser jag fram emot mars ("lång och kall", som min

mamma brukade säga)!