Vem är vem i tjocka släkten?

Ingen sommar utan sommarteater!

De österbottniska sommarteatrarna bjuder varje sommar på teater

ute i det fria och det vill vi absolut inte missa. Åtminstone en teater per sommar

vill vi ju gå på. Denna sommar har det ostadiga vädret ställt till det, inte vill

man ju sitta utomhus i regn och rusk (inte ens om det är r-i-s-k för regn och rusk).

Men i går kväll var det soligt, om än lite kyligt fram på kvällstimmarna, så

vi bänkade oss på Båskasvallen för att se Korsholms teaters sommarpjäs

"Tjocka släkten - vem är vem?".

Båskasvallen är en skön plats när solen skiner!

Här köar vi för att lösa ut våra biljetter som jag naturligtvis hade bokat

via nätet. Vi hade tröjor, sittunderlägg och plädar med oss, alltid bra att ha

i beredskap när solen försvinner bakom trädtopparna....

Teaterpjäsen är rolig, massor av förvecklingar....

Dessa iögonfallande skor har en roll i handlingen.... Nå, låt mig förklara!

Direktör Furuhed skall åka bort och överlämnar åt gårdskarlsparet Nyman att se

till det stora huset. I samma veva får fru Nyman ett brev av sin fina syster i

Helsingfors. där hon skriver att fina familjen vill komma på besök. Nu var det ju bara det

att fru Nyman hade skrivit i ett brev att de hade det bra, eget hus och allt.....

Sagt och gjort....vips blir gårdskarlsparet Nyman direktörsparet Nyman.

Fast lite motsträviga är dom allt, men vad gör man inte för att

imponera på rika släktingar från Hesa...

Ta-da-dammmm-

Båskaz Boyz trumvirvlar jagar upp stämningen och förvecklingarna.

Det är vedsågaren som blir hovmästare (det är han med skorna!)....

det är gamla chauffören som blir gårdskarl och det är nya chauffören

som blir syster dotterns fasters moster osv från första förlovningen....

och så kommer då den riktiga direktörens son hem och låtsas direktörens

dotter hem .... ja och så.....

...blir det romantik i kvällssolen.....

Förvecklingarna är många och det är riktigt roligt att följa med i handlingen!

Pjäsen är egentligen skriven på 1930-talet och efter en hel del ändringsarbete för att

få en väl fungerande pjäs i dagens samhälle, får vi denna sommar ta del av

en komedi med ett stort uns av mänsklighet. Problemet som handlingen bygger på,

nämligen att inte tappa ansiktet inför andra, är lika aktuellt idag som

för snart hundra år sedan (se bara på sociala medierna....).

För att inte berätta hela handlingen, så avslutar jag med att förklara att 

denna sommarteater (med amatörskådespelare) gjorde vår sommarkväll

till ett enda stort leende. Tack, det gjorde ni bra!

 

Tänk så enkelt det är på sommaren!

Visst är livet mycket enklare på sommaren.

Folk är lediga, det händer saker, man umgås på ett mycket

mera otvunget sätt. Man är ute mest hela tiden. Allt bara flyter på.

Kanske någon av grannarna svänger in när de går förbi, blir sittande

en timme eller två och pratar. Bara så där. Eller vi hoppar i bilen och åker in till

staden (!) bara för att köpa varsin glass. Eller jag som går ute i trädgården och plockar

in dagens lunch, eller varför inte en svänger ut via kantarellstället för att sedan njuta

svampsmörgås ute i kvällssolen. Jaa, och så är det ju morgonsolen som skiner

och det där fågelkvittret igenom det öppna sovrumsfönstret.

Det där med en bra start på en ny bra dag....

Här några foton från de senaste dagarna.

Lite ett av varje.

 Precis som det brukar vara så här sommartid.

Ledigtid. Kvalitetstid.

Efter någon timme ute i sädesfälten, där jag spanat efter flyghavre,

 kom svärmor över och meddelar att hennes verandaservering öppnar

om en halvtimme.....

Det bjuds på nygräddade plättar med nyplockade jordgubbar

och vispgrädde. Och efteråt kommer kaffet på bordet....

Så otroligt gott och så trevligt! Vi uppskattar!

Häromkvällen var vi ut på cykeltur igen. Och jag ville  naturligtvis

fota de vackra kvällsmolnen och den gröna havreåkern.....

Härligt med en lättsam cykeltur i näromgivningen.

På många ställen har älggräset redan blommat ut, men så mot skogen

där slog blommornas doft emot oss i kvällsvinden

Häromkvällen plockade jag svamp, fast vissa svampar ratade jag...

Brun flugsvamp.

 Våra villagrannar bjöd in oss på härligt grillat en helt vanlig måndagkväll.

 Allt så gott att vi nästan lät maten tysta mun....men bara nästan. 

Drack Bocks nya cider för första gången. 

Kvällen avslutades med Klöver-åttan, ett kortspel som vi spelar varje sommar.

Här sitter jag med en vinnar-hand.

Himlen speglade sig så vackert i havet, när vi vid midnattstid

sökte oss hemåt till den egna sommarvillan igen.

Det är så härligt att vakna upp till solglitter i vår vik.

Morgonfrukosten smakar extra god i morgonsolen.

I dag har vi haft besök av två verkliga cykeldamer, som trampat många 

kilometrar för att komma hem till oss (lika många tillbaka).

Men övar man till Botniacyklingen så gör man...

Jag bjöd på matig paj och lite grönsaker från trädgården.

Bara så där. Bara för att det är sommar!

Ja, kanske lite också för att cykeldamerna är så duktiga....

Slåtten på de vilda blommornas ängar

Varje sommar slåttar vi ner gräs och blommor på några små ängar.

I mitten av juli är det dags. Oftast har det varit sonen som 

slåttat, men i år fick sambon sätta sig i traktorn.

Det var rätt mulet men solen tittade fram ibland och det gjorde

att det blev rätt hett inne i traktorn (kan man förmoda). 

Efter någon timme åkte jag och svärmor till undsättning med kaffekorgen.

 Och jag förstod vi var efterlängtade....

 äntligen skulle sambon få en luftig paus i gröngräset....

 Vi bredde ut några koftor i gräset och satte oss direkt på marken.

Efter alla regnskurar denna sommar var det lite vått nere i gräset.

Men oj så gott kaffe o smörgås smakar ute i det fria

(för naturligtvis tog vi oss alla en kaffepaus)!

Massor av vilda växter trivs ute på ängen. 

De växer, de förökar sig.

Här flyger massor av insekter.

 Här lever de ett lyckligt liv

utan bekämpningsmedel så långt ögat når.

Massor av fjärilar flyger runt omkring.

Här i de vilda växternas och insekternas paradis!

Här växer de vilda prästkragarna och grässorter, som nästan

är utrotad i naturen i dag.

Och här växer smultron! 

Stora röda bär som svärmor och jag 

plockade med oss hem.  

Dags för hjortron

Häromdagen plockade vi hjortron.

Det var en dag med sol och en lättsam vind som blåste bort myggen.

Och visst lyste det både gult och rött ute på myrarna!

Det blev några liter hjortron, precis så mycket som vi behöver

för att klara av den kommande vintern. Jag tycker nämligen det är

förträffligt att äta plättar/pannkaka med hjortronsylt.....det är helt enkelt ett måste 

att ha hjortronsylt i skafferiet....

Efter någon timme ute på skogens myrar satte vi oss ute på verandan 

vid vår havsvik och rensade bären.

De gula gummorna i en kastrull och de röda hårda omogna bären i en annan.

Jag hällde upp lite bär åt gången på en bricka för att kunna rensa bättre.

Mmm, så gott det doftade av de solvarma bären....

Sommar i ett nötskal ....

Vi sörplade i oss lite kaffe och knaprade på skorpor medan vi

satt ute i solen och rensade. Det var så varmt och skönt ute på

verandan ( inte alls så svettigt som i skogen....).

 

Naturligtvis passade vi på att basta när vi var ute vid villan.

Nere vid stranden blommade fackelblomstren.

Jungfru Maria nyckel.

Och så kantareller....jag stekte årets första när vi väl kom hem....

underbart gott på en bit bröd....!

 

Krollilja

En av min trädgårds vackraste blommor så här i mitten av juli

är krolliljan. För några år sedan grävde jag upp en lök som dök upp

i ett vägdike, inte långt från svärmors trädgård.

Numera har jag massor av krolliljor. Blombladen, eller hyllebladen, 

rullar sig bakåt på ett roligt sätt. Och den röd-lila färgen, den är så vacker!

Det är inte bara jag som tycker om krolliljan,

humlor och bin är lika förtjusta!

Jordgubbstider

Jordgubbar hör sommaren till.

Just nu är det högsäsong för jordgubbarna. Redan vid midsommartid hade

jag de första röda gubbarna i mitt jordgubbsland. Efter någon dag såg jag att

trastarna hade fått syn på de röda bären, så jag satte nät över landet.

Så gick det ytterligare några dagar, men det blev inga fler röda bär..... 

Vad i all värden har hänt, tänkte jag. 

Men så hittade jag orsaken.

Hål i marken.... sorkar i jordgubbslandet...! Ve o fasa!

Jag grävde ner fiskrens och hällde en flaska vitvinsvinäger i hålen.

Det verkligen stank om landet!

Tack och lov tror jag att sorkarna försvann... fast de hade redan lagt beslag på

de flesta bären och troligen ätit av plantornas rötter. Inte bra. 

Några jordgubbar blir röda i mitt land också numera, men de blir 

inte så många som jag hade hoppats.

I går köpte jag 4 kg prima jordgubbar.

Jag satt ute i solen och rensade bären. Dom flesta hamnade i frysen.

Jag mumsade i mig en hel del också... det gäller ju att passa på.

Jag passade också på att steka plättar. Så gott med varma plättar,

färska jordgubbar med lite socker, glass (inte med på bild) och kall mjölk!

Sommar i ett nötskal, eller hur!

Kristinestad - då och nu, del 2

Här kan du läsa fortsättningen om Kristinestad då och nu (del 1 här ).

"År 1765 erhöll Kristinestad på egen begäran tillsammans med Vasa

stapelfrihet på Kaskö hamn och år 1789 egen stapelfrihet. Efter denna tid 

gjorde orten ett märkbart uppsving", detta kan vi läsa i den 116 år gamla boken

"Österbottens svenska kommuner". Nya fartyg började byggas på ett eget

skeppsvarv i staden och Kristinestad fick en aktningsvärd flotta.

Staden började blomstra.

(Bilderna från Öppna Portarnas dag i Kristinestad 19.6.2016)

Man började bedriva export- och importhandel huvudsakligen med Stockholm,

men även på utlandet. "Staden har härefter tillgodosett en vidsträckt omnäjds behof"

berättas det i min bok.

Stora lagerutrymmen byggdes som lager för olika varor. 

Många byggde nya fina hus och nya influenser seglade in med fartygen.

Ni kan gärna läsa om Lebellska köpmansgården, ett blogginlägg som jag gjorde

för tre år sedan (läs här ).

Inne i Brahegården (där det serverades nigeriansk buffé under evenemanget

Öppna Portar) kan man beundra en gammal tapet från sekelskiftet 1700-1800.

Tapeten är unik och kommer från Frankrike. Lantdagsmannen, redaren, bankiren

kommerserådet Alfred Carlström, som bodde här, importerade tapeten till sin matsal -

naturligtvis med sina egna skepp. Tapetens mönster är formpressad i tjock pappersmassa, 

våderna är limmade på juteväv och de har fraktats till Kristinestad liggandes

på en skiva. Ni kan tänka er att det var dyrt att tapetsera husen på den tiden! 

Denne Carlström byggde sig ett sommarhem utanför staden, Carlsro

(som numera är ett museum, se här)

Många av husen har ännu i denna dag minnen från stadens blomstringstid.

Som detta hus på Strandgatan/Östra Långgatan med sina vackra bårder i taket (renoverade).

Ända från Jyväskylä och kringliggande trakter i inlandet har 

handelsleden gått ned till Kristinestad. Även när Tammerfors började

spira till Finlands industriella centrum, skeppades det mesta råmaterialet via

Kristinestad. Sjöfarten blomstrade. På bilden ovan ses delar av farleden ut till
det öppna havet.

Här i Kristinestad hittar man vackra trävillor nere vid vattnet, ut mot farleden.

I slutet av 1800-talet började dock stadens betydelse minska. Det berodde bland annat 

på att segelfartygens era var över, nya Vasa stad började blomstra

och järnvägen hade byggts ut (på det viset fick inlandet bekvämare

kommunikationer till andra hamnplatser). 

I min bok från år 1900 står det att "Kristinestad har för närvarande

2.270 mantalsskrifna invånare. Kristinestads landsförsamling omfattar 199

kvadratkilometer med 1.327 invånare, däraf 133 finskatalande." I dag finns

 ca 6.800 innevånare varav ca 40% har finska som modersmål (efter en del

kommunfusioner och ökad areal till 1679 km2).

Det finns en hel del till att berätta om Kristinestad, bland det här med

Kattpiskargränden (den smala gatan) och mycket mera. Men det får du

faktiskt ta reda på själv.... så åk dit, vet jag!