Häromdagen var jag ute med mina barndomsvänner på Stadsfjärden.
I år har vi en riktigt kall vinter och nu är isarna som gjorda för oss med
harhjärtan. Jag menar, i år är isen gjord även för oss som inte vill röra oss ute
på isen när vi inte vet om isen bär eller brister. För i år bär den! Till och med för bilar!
Så månne den inte skulle bära oss tre barndomsvänner också, tänkte vi härom dagen,
och beslöt oss för att sammanstråla för en vinterpromenad ute på isen.
På köpet fick vi se staden från ett annat håll också!
På morgonen var det kallt, riktigt kallt. Och så var det mulet. Jag suckade lite och
tänkte att "typiskt när vi nu äntligen skall träffas...". När jag rattade in mot staden
såg jag en strimma blå himmel och den där antydan till sol kom närmare och närmare.
Dessutom visade sig temperaturen också bättra sig och visade minus 9 när
jag parkerade bilen inne i staden. Och för ovanligheten inte minsta vind!
Perfekt väder på vandring ute på isen, alltså!
Vi började med att besöka Sandön, den lilla ön mellan stadskärnan och
stadsdelen Vasklot. Vi konstaterade att det var år och dagar sedan vi
vandrat runt på den lilla ön. Det måste ha varit i vår ungdom när vi var
på popkonsert..... vår första popkonsert! Något år sedan....
På den tiden spelade orkestrar på en utescen och den scenen finns ännu kvar
(okej, troligen är den nygjord, men enligt samma ritning). Scenen har dock fått nya
målningar, färgglatt i det vita landskapet märkte vi. Vi barndomsvänner vandrade
omkring och mindes The Big Pop-konstert. Vi liksom snöade in oss
på gamla tider.... Då när det var sommar och vi hade pick-nick
på en filt i gröngräset.... Det var i ungdomens dagar det....
(troligen min första och enda popkonsert...)
Numera är Sandön ett eldorado för traktens vinterbadare.
Här finns en varm bastu och en ständigt öppen vak. Det är bara för de
modiga "pingvinerna" att ta sig ut längs den långa bryggan för att sedan
klättra nedför stegen och ta sig ett uppfriskande dopp.
Vi frös bara vi såg på damen som vandrade där ute iklädd endast simdräkt....
och sedan tog hon sig en simtur i det iskalla vattnet....Brrr...!
(Men det lär ju vara hälsosamt.)
Här är en vy mot stadsdelen Brändö, till höger det nybyggda diesellaboratoriet medan
de tegelröda tegelröda gamla fabriksbyggnaderna numera är tillhåll för olika
småföretag med olika inriktningar.
Nu tittade solen fram och vi bestämde oss för en vandring ute på isen.
Här ute på isen fanns bilvägar och ett och annat skidspår.
Staden hade plogat upp en isbana inför nästa veckas sportlov.
Det var mycket folk ute på isen och en och annan bil gasade förbi oss.
Det var skönt att promenerat ute i solen, men eftersom vi hade en hel del
att avhandla kom vi på oss med att ibland stanna för att avhandla något
riktigt viktigt.....
Här har vi segelpaviljongen Seglis som är en av stadens populära
sommarrestauranger. Nu ligger båthamnen och restaurangen i vinterdvala.
Det ser onekligen kyligt ut i hamnen med alla segelbåtarna.
På morgonen var alla träden rimfrostprydda men allt efter solen började
värma försvann det vackra vita i träden.
Vi stegade vidare ute på fjärden. I bakgrunden ser ni Kuntsi (museet för modern konst)
i den gula långa byggnaden. Åbo Akademi i de röda tegelbyggnaderna rakt fram och
de grå silosarna, som en gång i tiden tillhörde Vasa Ångkvarn, men som nu
kommer att rivas för att ge staden en annan siluett.
Vi hade solen i ryggen!
Och här är då beviset att vi var tre stycken ute på isen.
Det är jag i mitten som ser liten ut, trots att vi garanterat är jämnlånga.
Dessutom ser jag ut att var iklädd en långkappa, men se det hade jag inte.
Skuggor i snön blir så skojiga!
Vi bestämde oss för att vandra upp här på Brändö, precis
nedanför Vasa Universitets byggnader.
Tänk så annorlunda allt ser ut från havssidan!
Här vid Universitetsstranden finns denna ståtliga skulptur.
Den ser ut att stå redo inför framtiden!
Dags att vandra tillbaka in till stadens centrum och varsin kopp kaffe!
När vi gick över Brändö-bron kunde jag inte låta bli att knäppa en bild motsols.
Här ser ni Vasa Elektriskas nybyggda kontorsfastighet som ligger
alldeles nära vattnet. I bakgrunden de två tornen som är en välkänd siluetter mot havet.
För över hundra år sedan huserade kvarnarbetare och sjömän i de elevatortornen,
numera tillhör tornen Åbo Akademi och studeranden har övertagit tornen.
Vi barndomsvänner avslutade vår träff med caféhäng.
Jag satsade på en god smörgås och en kopp gott kaffe. Inte alls illa!
Tack för en trevlig vinterdag ute på isen och skönt caféliv tjejer!
