Att se med andra ögon

Nästan varje dag promenerar jag längs samma stigar.

Sommar som vinter. Höst som vår. 

Längs dessa stigar har jag stannat och fotat många gånger.

Förra söndagen tog jag också foton. Och det är så att ibland

ser man allting med andra ögon. Ibland ter sig omgivningen helt

annorlunda; ljuset kommer in från ett annat håll, snön täcker vissa

partier eller jag tittar upp och ser mig kring som jag inte annars brukar.

En av denna vinters vackraste vita och blå dagar!

Jag tror allt att jag såg omgivningen med vinterögonen i söndags!

Vackert med vinter

När jag arbetade heltid hann jag aldrig upptäcka allt det vackra runt omkring

oss. Jag hann aldrig njuta av en riktigt vacker långpromenad. Jag helt enkelt

bara promenerade för att hinna få så många minuter/timmar och kilometer

som möjligt. Numera har hälsan gjort att jag öppnat upp mina sinnen

  och jag har upptäckt allt det vackra.

Nu blir det ännu fler timmar, ännu fler kilometrar och

 ännu bättre ögon som ser naturen runtomkring.

I söndags kom sambon med mig ut i det vackra vintervädret,

vi gick en av våra skogsvandringar alldeles här nära.

Vi vandrade i ren och frisk luft, med solen, snön och skogen strålade.

Här bjuder jag på massor av foton, håll till godo!

Så är vi ute ur skogen....

Kunde ni känna hur kölden knep i kinderna? Hur snön frasade 

under fötterna? Och hur härligt det doftade inne bland träden? 

Frågar ni mig så säger jag att detta är det vackraste!

Kaffe i växthuset

I dag, på internationella kvinnodagen, är det grått och mulet.
En hel del snö kommer ner,
 ibland lite lagomt och ibland lite för mycket....
 I går däremot, då kändes det nästan som om våren kommit till oss.

Trots att det var mycket mera vinter just då än tidigare under året. Ja, om ni

förstår hur jag menar... de senaste dagarna har vi ju haft årets finaste vinterdagar....

Efter smällkalla nätter har solen värmt och det har blivit ett

soligt och skönt väder mitt på dagen.
 I går tog jag med mig en kopp med nybryggt kaffe

 och gick ut  till växthuset för att sätta mig där inne.
Bara för att njuta lite.

Inne i växthuset förvarar vi vintertid en massa saker. 

Sådant som är nödvändigt och sådant som kanske är..... mindre nödvändigt. Där finns

vattentunnor, jordsäckar, gamla och nya blomkrukor och allt möjligt" småskrot".

 Och där har jag också en gammal plaststol, med ett sittunderlag av sådan där plast

 som är försett med luftbubblor. Mycket praktiskt när jag vill sitta där inne

och inte frysa om baken.

Solen hade värmt upp inne i växthuset,
och där satt jag och smuttade på mitt kaffe.

Lyssnade till en enträgen talltita som lite smått vinter-vår-rusigt kvittrade

i träden bakom växthuset. Jag lät tankarna rulla på i min halvt förkylda hjärna.
En skön varm kaffestund (med lite trädgårdsdrömmar, fast bara lite...).

På baksidan av växthuset hängde några istappar, men där var det inte

tillräckligt varmt för att det skulle höras dripp-dropp....

Utanför växthuset ligger våra högar med ved som så småningom skall kapas.

Nattetid hade hararna skuttat förbi här.

Tyvärr är det rätt mycket vinter ännu, men snart så....!

Nåja, i dag har vi fått massor av mera snö, så jag får allt sucka
och konstatera att det blev en vinter av denna vinter också.
Men snart är våren här!
Snart.

Vintersol vid Replotbron

Det är mycket sällan jag åker ut för att fota något speciellt.

Kameran får istället hänga med mig där jag befinner mig.

Men i går eftermiddag, efter en vacker vinterdag, då hoppade jag

i bilen och styrde mot Replotbron. Snart skulle det bli solnedgång

och jag ville vara på plats så länge solen ännu var uppe.

Vintersol uppe på bron.

Vintersol och en fiskebåt.

Båten står stadigt uppe på landbacken nu under vintern.

Jag går genom tunneln under brobanken och på andra sidan

breder isen ut sig mellan några öar. Stenbordet och stenbänkarna 

ger ett mycket ogästvänligt kallt intryck.

Men solen den ser så varm och god ut....

Kvällssol över havsisen.

Och där mot nordväst ligger havet och nästa är Sverige.

Klockan är ca 17.00 och temperaturen ca minus 6 celsius.

Poesi&Musik

Härom kvällen var jag och lyssnade till poesi och musik

på Doo-Bop Club. Ett gäng unga framträdde med att läsa sina egna

dikter och nynna egen musik, temat var "naket" och det blev

en kväll att minnas. Här fanns ordkonstnärer som utan att

blinka ställde sig upp i strålkastarljuset och framförde sina verk.

Konstnärligt. Rätt fram. Bländande. Utlämnande.

Performance.

Vid mitt bord satt vi och smuttade på kaffe medan vi lyssnade

på dessa begåvade ungdomar. Här satt jag och tänkte

att inte behöver man åka till stora metropoler för att få uppleva sann

konst, nej det gäller bara att lyssna till stadens begåvade ordkonstnärer.

 Det är något visst med poesi från scenen. Poesi som framförs

av engagerade skribenter. Det här gjorde ni fantastiskt!

Fortsätt i samma anda!

(ps nästa gång uppträder gruppen 15.3 på After eight i J-stad).

När vintern är som bäst

Vilken härlig vinterdag vi haft i dag!

Ett mars-väder när det är som allra allra vackrast!

Natten var kall, riktigt kall. När vi steg upp var det minus 17,

men solen den steg högre och högre på himlen - och nu börjar ju

den värma.... tänkt så skönt! Det blev en perfekt dag med minus 4

och med flera plusgrader där solen kunde värma....!

På förmiddagen gick jag en runda här kring husen bara för att 

njuta lite vintersol, sedan blev det fler timmar ute i det härliga vädret

men mera om det en annan dag (då när det blir mildare, molnigare och

regnigare - med den där förhatliga ishalkan som brev på posten... 

då passar det med härliga riktiga vinterbilder, kan jag tänka).

I morse njöt jag härlig mars-vinter!

Ni vet när det är så kallt att det är rimfrost överallt.

Men när man känner i luften att den där rimfrosten är rätt förgänglig,

för snart kommer solvärmen att smälta allt det spretiga.

 

 

Ni vet när man ser förmiddagens första istappar i solen.

Men sedan värmer solen så att när kvällen kommer har all snö smält

uppe på taket och istapparna är ett minne blott.

Ser ni rimfrost-hjärtat på fönsterrutan?

Efter den kalla natten hade rimfrosten bildat detta hjärta på 

farstuns fönster. Så vackert och ack så förgängligt!

Jag njuter av soliga vinterdagar i mars!

(Med eller utan hjärtan.)

Eld

Det har varit tyst här på bloggen några dagar, men jag kan intyga att jag

varken har varit på någon rolig resa eller gjort några större bravader. Dagarna

har helt enkelt varit fulla med allsköns begivenheter - men ibland saknas

 ju skrivivern, så då blir det tyst.... Fast... som vanligt har kameran hängt med 

mig, så vi får se vad jag vill skriva om här framöver. 

I dag plockar jag i alla fall in fotona från gårdagen när vi tillsammans med

min kusin eldade upp gamla halm- och höbalar ute på en åker.

 För eld är ju så fascinerande!

Elden har alltid fascinerat oss människor. Elden har en stor kraft, mycket

större än vi tror. Därför är det viktigt att handskas varligt med den.

 Det gäller att se till så att elden inte tar överhanden.

Elden är styrka.

 

Min kusin storbonden hade balar som var gamla och nu när han delvis

lagt om produktionen var dessa balar helt enkelt överflödiga.

Men den behändiga Avantin baxnade karlarna ut balarna.

Tändstickorna fick göra sitt och snart började det ryka bland balarna,

som vi kört ut på en snöig åker.

Vi hade perfekt brännväder; vindstilla och delvis rätt ymnigt snöfall.

Elden tog sig snabbt i den kruttorra halmen.

Vi matade på elden med flera lass....

Snöfallet upphörde och elden falnade.

Det är vackert med eld när den brinner under ordnade former.

Men se upp med elden!