En kväll hos våra villagrannar

När sommarvärmen äntligen är här, då är det ju perfekt

att ha en trevlig kväll med våra grannar ute vid sommarvillan.

De hade bjudit in oss på mat till kl 18 och när vi

kom vandrande kände vi redan på håll de förföriska dofterna från grillen.

Ljumma sommarkvällar, grilldoft och ....mygg 

sådant hör sommaren till!

Den goda maten åt vi ute på verandan. 

Men kvällen var alldeles vindstilla och myggen blev besvärliga,

så vi sökte oss inomhus för kaffe och mumsiga cup cakes.

Medan vi damer gick en sväng med hunden Ella skulle karlarna

ta ner den gamla flaggstången. Den skulle få lite ny färg 

denna sommar.

Kan jag hjälpa till? undrar Ella.

Neeej, vi skall ta oss en liten promenad, kom med här!

Nere vid vattnet satt några svalor och kisade upp mot himlen. Ett lätt

dis drev in från havet, så det var lite murrigt i luften.

Myggen trivdes ännu bättre....fyy för dessa blodtörstande

matvrak... säger jag bara....

Skall vi gå hem nu? 

Eller kan vi leka en stund till?

Nej nu går vi hem, myggen är så besvärliga!

Långt där ute i viken lägger karlarna ut några nät, kanske det blir

rökta firrar till mat i morgon.

Väl inne i villan kryper Ella in under sängen och vi

spelar kort allt medan kvällen blir sen.

Solen hade gått ner när vi promenerade hemåt. 

Havsvattnet färgades rött av den vackra kvällshimlen.

Och ännu var kvällen så ljummen....

Allsång på kvarnen

I går kväll krokade jag fast armarna med vännerna och

vi åkte till Rökiö kvarn för en allsångskväll.

Dagen hade bjudit på sol och sommar, men jag kom ändå

laddad med filtar och varma tröjor till kvällsfesten

 (bra att ha framemot sena kvällen, tänkte jag....).

Fler och fler människor kom till allsångskvällen och tur var väl det,

för det var en mycket lyckad afton!

Den pigga, glada och skönsjungande Ann-Katrin Burman

fungerade som allsångsledare och de musikaliska 

grabbarna i Dansdax stod för musiken.

Vi harklade upp oss och så klämde vi i med "Tur e väl de´",

damerna högre än herrarna, eller hur det nu var....

Alla bättre allsångskvällar har ju gästartister av hög kvalité

och visst bjöds det på musikaliska artister även vid kvarnen.

Här André Linman, en mycket sångbegåvad ung man

som hunnit turnera runt "i stora världen".

Ortens begåvade artister, Fanny Hästbacka  och Angelica

Kullström, rev ner rungande applåder. Det skall bli spännande

att följa med utvecklingen för dessa fina flickor!

Så blev det naturligtvis paus och köerna 

till kaffeborden ringlade sig sakta framåt. Och stämningen var hög.

"Säg inte nej! Säg kanske, kanske, kanske....",

allsångsmelodierna hade nog fastnat på hjärnan .....

(ja, i alla fall för mig).

Mera allsång, mera funderingar kring A-K:s skor,

mera artistuppträdanden...och så plötsligt sjöngs sista 

allsången. Tack alla för en jättefin allsångsafton!

Sommar, sommar och sol,

havet och vinden och doft av kaprifol.

Sommar, sommar och sol,

en himmel så blå som viol.

Rosor och akleija

I den andra trädgården som vi besökte i söndags växte 

en hel del akleijor och rosor, men också massor av andra 

ljuvliga växter. Och det doftade underbart av rosenbuskarna.

Här kommer en bildkavalkad från trädgården i Solf:

Jag älskar prunkande trädgårdar med massor av blomrabatter.
Jag beundrar de som har dessa vackra rabatter, men själv är
jag nöjd med så mycket mindre.....

Att kika in i andras trädgårdar

I söndags var det "Öppna Trädgårdar",

det landsomfattande evenemanget som gör att man fritt

kan kika in i en mängd utvalda trädgårdar runtom i landet. Vi valde att

besöka två trädgårdar, en museiträdgård och en rosenträdgård.

Två helt olika trädgårdar alltså. 

Eftersom våren och försommaren varit så kall och regnig

bjöd trädgårdarna på helt annan blomning detta år.

Idag bjuder jag på en bildkavalkad på "mormors" växter 

från Malax.

En helt annan trädgård i morgon....

Här hemma har vi fått våra potatisar myllade av vår snälla
trädgårdsmästargranne (efteråt drack vi te ute i solen) och samtidigt
förärades jag med fler tomatplantor för växthuset (tack, tack!).
På kvällen blev det ett glas vin tillsammans med våra grannar.
Tänk att livet blir så mycket mera spontant när det äntligen
är varm sommar!

Familjen Svan

När vi var ute vid vår sommarstuga i helgen kom familjen Svan

och hälsade på. Jag antar att det är samma familj som jag såg

för en vecka sedan, men riktigt säker är jag inte.

Denna gång simmade de ända in i vår lilla vik, in bland

vassen där gäddorna trivs.

Jag stod uppe på verandan och kikade ner på de två vuxna knölsvanarna.

De simmade kring, liksom flöt på vattnet. Kollade lojt sig omkring.

Hade liksom ingen mataptit, dom som annars alltid är sugna på mat ....

Visst är det vackra, ståtliga fåglar?

Och väldigt snälla när jag står på betryggande avstånd.

Så ser jag plötsligt varför de stora fåglarna är så spejande.

Dunbollarna letar mat i strandkanten!

Men... nu är det bara tre dunbollar... för en vecka sedan var de fem...

Vad kan ha hänt? Ja, inte är det lätt att vara liten svanunge,

trots att man har stora aggressiva föräldrar.

Tänker jag efter har jag sett havsörnen flera gånger även denna sommar,

månne det är örnen som varit i farten?

Men dunbollarna har växt.

Snart är den lilla grå bollen en riktigt stor grå boll!

Vi firar midsommarafton än en gång....

Jag blev ju sjuk lämpligt till den rätta midsommaraftonen i år,

så det fick bli en midsommar i dacapo i går kväll.

Våra vänner, som vi träffar varje midsommarafton sedan

nästan 30 år tillbaka, skulle dyka upp och vi skulle fira in

sommaren, precis som vi alltid gör.

Det spelar ju egentligen ingen roll när vi firar midsommar...

Huvudsaken är att vi firar... och firar tillsammans...

(Och det har faktiskt hänt någon gång tidigare att vi inte firat

på den rätta dagen. Det brukar gå "sååå braaa sååå".)

Sambon hade satt lövruskor på verandan och jag hade plockat de obligatoriska

blombuketterna och vi satt bara och väntade in våra gäster.

Precis som på den rätta midsommaren hade vi mulet från morgon

och lämpligt till kvällen tittade solen fram!

Den finaste gästen var ändå Ronja (av rasen bichon frise), som

hunnit bli hela 17 år gammal! Hon hade svårt att röra sig, men hela

kvällen låg hon på sin filt och trivdes ypperligt inne hos oss.

Vi börjar alltid med kaffe och kakor, det hör liksom till att börja

med det söta. I år hade jag svängt ihop raw-food-bollar som skulle passa Å.

Syrenbuketten fick pryda kaffebordet, eftersom syrenen

blommar ännu.

Ja, och så blev det som många år tidigare en gräddtårta

med årets jordgubbar (dock inte från eget jordgubbsland).

Förutom skratt och pladder firar vi alltid med massor av mat.

I år bjöd jag på två förrätter. "Nä, tre hade du!" ropade dom i kör runt bordet.

Det var nykokta färska sparrisar med en klick smör och en kopp med matjessill, 

ankägg (!), rödlök, gräslök som toppats med smält smör. 

Och den tredje då? Jo, det tyckte dom andra var mitt egenbakade 

fröknäcke med flingsalt.

En lång stund senare satte vi i gång att göra varmrätten. Alla fick hjälpa till.

Karlarna skickade vi ut på verandan för att grilla kött och smältostfyllda champinjoner.

Vi damer kokade nypotatis, gjorde sallad och fisk i ugnen.

Sedan åt vi och sköljde ner maten med rosévin och vatten.

Under hela kvällen följde vi med P:s möhippa per sociala medier.

Gifter man bort enda dottern, gäller det ju att glädja sig åt dotterns överrasknings-

festligheter. Och vi som sett flickebarnet växa upp och firat otaliga 

midsommaraftnar tillsammans, från baby till stora damen,

 ville ju också vara med på ett hörn....

Kvällssolen färgade omgivningen i djupa färger, vi satt ännu en stund

att pratade i sommarnatten. Så tog våra gäster godnatt och styrde

hemåt medan jag länge satt inne i stugvärmen och

njöt av sommarnatten....