Tack och adjö till sommaren 2025

 Igår firade vi villaavslutning (mer om det en annan dag) och imorgon startar hösten med den första dagen i september. Så här på den sista dagen av sommaren 2025 vill jag därför tacka för årets sommar! Den som startade med hårda och rätt kyliga nordanvindar och som sedan i juli övergick till sommarhetta och sedan övergick till typiskt regnigt sommarväder i mitten av augusti. Men så idag 31.08, då har vi åter klarblå himmel och över 20 härliga värmegrader!

 För egen del har det varit en lugn sommar och tänker jag efter har jag mest hållit mig inom cirkeln "hemmet-sommarstugan-barndomshemmet-matvaruaffären", typ (max 45 km i endera riktningen). Sommarhettan var påfrestande för mig och då gjorde jag inte många knop, men jag överlevde. Temperaturer runt 20 grader passar mig perfekt! 

En av de sista rätt heta dagarna i augusti åkte vi ut en kväll för en glass med Replot-bron i bakgrunden. De första molnen började visa sig efter veckor av klarblå himmel och där satt vi på en sten och  njöt av både glassen och kvällen ute vid havet (vi började ju också med glass en kväll när sommarhettan började där i mitten av juli, då i Vasa).

Världens medier utropade att augusti skulle bjuda på världspolitik i den högre skolan. Och det hoppades vi nog alla på - eller så fasade vi för motsatsen....  Presidenterna Trump och Putin skulle träffas i Alaska i mitten av månaden för förhandlingar (Trump ville mäkla fred och få Nobels fredspris). De båda presidenterna skakade vänligen hand på den röda mattan och så blev det inget mer med det, eftersom Putin enbart var nöjd med att få komma in i finrummet.... Ryssarna intensifierade sina krigshandlingar i Ukraina och nää någon fred ville ju inte Putin ha. De Europeiska ledarna samt vår "Trump-viskande" president Stubb träffades dagen efter Alaska-mötet i USA. Mycket av förhandlingarna har runnit ut i sanden och kriget fortsätter. För Putin vill ju inte ge upp tanken att ta över hela Ukraina. Så kriget fortsätter....

 Likaledes fortsätter hungersnöden i Gaza och nu har Israelerna bestämt sig för att inta staden Gaza.... Dagligen matas vi med bilder från den sönderbombade landremsan och de hungriga barnen med sina fat i matköerna....Även inbördeskriget i Sudan fortsätter, men därifrån får vi inte så många tv-bilder. Eftersom USA har stoppat biståndspengar är det hungersnöd även i Afrikas flyktingläger.... 

 

Här i landet har det också varit käbbel på den politiska arenan. Vissa regeringspartier vill inte godkänna Palestina som självständig stat, medan andra partier vill. Vissa partier anser att invandrare är andra klassens människor och andra inte.... Det känns som om det är mycket olika åsikter och vissa vill inte ge med sig, så vi får se hur landet ligger nästa månad.

Jag håller mig hemmavid (på fotot ovan åker vi hemåt) och jag hoppas att inga fler spionfartyg kommer att lägga till i våra hamnar. Jag vill ha fred och frihet! Och god hälsa!  Jag ser framåt och tackar för denna sommar som för egen del har varit lugn och trygg. Samtidigt hälsar jag hösten välkommen i morgon!
 

Sista veckoslutet i augusti

 I morgon skriver vi 31 augusti och det blir dags att ta adjö av denna sommar för det kommer att bli augustis sista dag. Idag lördag firar vi här i landskapet villa-avslutning. Det är dags att fira sommaren som har passerat och välkomna hösten med färre dagar ute vid våra sommarvillor (kanske inte för oss ändå...)

Nu på förmiddagen har jag bakat två pajer, en söt och en salt. Sent igår kväll var jag ut i skogen för att plocka årets sista blåbär och vildhallon och de fick dekorera dagens söta paj. Jag plockade också kantareller och det fick bli en bacon & kantarellpaj som kommer att avnjutas (förhoppningsvis) som förrätt under dagen. För idag är vi, som nästan brukligt, bjudna på mat till en annan sommarvilla ute vid havsfjärden - och jag tar mina pajer med mig. Sedan åker vi ut till vårt egna sommarparadis för att tända ljus och eldar ute vid stranden...

 Idag tänker jag mig årtionden tillbaka - då, när jag ännu bodde i Umeå och jag inte riktigt visste vad villa/sommarstuga och villaavslutning var för något. Jag var på väg i kvällsflyget upp från Stockholm till Umeå (efter en lång arbetsvecka söderöver). Piloten meddelade att han kommer att ändra sin flygrutt en aning och flyga upp över Bottenviken och Kvarken för att vi skulle få njuta av eldarna och ljusen längs den Österbottniska och den Västerbottniska kusten (eller egentligen hela den finska kustremsan). Det var en så mäktig syn! Jag kommer ihåg ljusen/eldarna i mörkret längs havsbandets båda sidor - en syn som jag alltid vill tacka piloten för! Nu i flera decennier har jag själv tänt ljus vid den mörka havsfjärden....

Tidigare i veckan utlovades regn och rusk till denna lördag, villaavslutningslördagen. Men så igår ändrades väderprognosen och vi får rätt varmt med enbart lite moln. Och uppehållsväder! Tjohoo! Jo jag tackar jag! Igår hade vi hela 21 grader här hemma och de kyliga regniga dagarna för några dagar sedan känns tack och lov såå långt borta! 

Nu stuvar vi snart bilen full med pajer, övrig mat och marshaller/ljus för att dra ut mot havet och årets villaavslutningsfirande. Inte för att ta adjö av villa-livet utan för att ta adjö av de tre sommarmånaderna! 

Tre kvällar och tre olika vandringar

 De senaste dagarna har vi bjudits på både regn och rusk, men också solsken och lite torrare väder. De tre senaste kvällarna har jag varit ut på olika vandringar. På måndagen när vi bjöds på regn hela förmiddagen förändrades världen till kvällen när solen åter tittade fram! Jag gick ut långs en vandringsstig här i byn och hade kameran med mig.

 

Här längs den fina skogsstigen invid några av byns nya bostadsområden brukade jag alltid vandra tidigare - numera endast någon gång per år. Här växer massor av stora ormbunkar, som denna kväll låg i skuggan från de soldränkta granarna.

 

För många, många år sedan innan de olika nya husen runtomkring skogen poppade upp hade jag mina kantarellställen just här. Numera har jag hittat nya svampställen... På måndagskvällen var det lugnt i skogen, jag träffade endast en vandrare med sina hundar. Och det var det rätt vått på sina ställen efter allt regnande....

På tisdagskvällen åkte vi ut till vår sommarstuga. Det hade regnat till och från hela dagen, men så till kvällen blev det uppehållsväder, de mörkaste molnen började skingras. Jag och mannen i huset begav ut i skogen till ett av mina kantarellställen som ligger en bra bit bort. Och visst fick jag en del svamp i min korg - men inga foton blev tagna (för att inte avslöja "mitt" svampställe kanske...)!

 Vi travade på i skog och mark och det blev rätt många steg även den kvällen. Och nu upptäckte vi att älgflugorna har invaderat skogen, usch!

Skymningen hade sänkt sig när vi kom tillbaka till vår stuga vid havsfjärden. Och visst tittade solens sista strålar fram innan solen sänkte sig i horisonten även denna kväll! Vi eldade i kaminen inne i stugan för första gången denna sommar och bestämde oss för att sova över. Och oj så trött jag blev redan vid 22-snåret... Där ute i havsbandet var det mörkt en helt vanlig tisdagskväll, det var enbart vi som hade lyset tänt.

 

 

På morgonen sken solen och trots att ett tunt moln behagade täcke solen drack jag mitt morgonkaffe ute på bastutrappan denna morgon. Månne sommarens sista kaffestund där ute på trappan?

 

 

Över landbacken mot öster låg ännu en vacker molnbank. Men över oss försvann molnet och solen glittrade åter i vattnet invid bryggan! Härliga sommar ändå! Vi åkte hem under förmiddagen med ett stort lass med ved på bilsläpet....

Igår kväll blev det åter en vandring och fler steg på stegräknaren. Nu vandrade vi längs skogsstigar och längs en väg ner till ett av områdets många båthamnar. Även denna kväll kikade solen fram.

Minst en gång per sommar vandrar jag hit ner för att njuta av stillheten här ute mellan de gamla sjöbodarna. Denna kväll hade vinden gått och lagt sig, solen sista strålar lyste och värmde. Och inte en annan levande varelse syntes till.

 

Fösta gången denna sommar jag kunde fota näckrosor och det var på tiden för deras saga är snart all för denna säsong. De hårda vindarna hade tagit tag i blommornas stammar och mycket skräp hade fastnat på bladen. Men jag kunde ändå fota de gula rosorna....

 

Jag satte mig på en sten och njöt av kvällens stillhet allt medan sambon kollade in platsen där släktens gamla båthus en gång stått.

 Ännu en härlig kväll med en fin vandring! Så omväxlande vandringar jag/vi gjort de senaste dagarna. Och på tillbakavägen igår kväll märkte jag att hösten börjar knacka på.

I en buske där bladen ändrat färg, syntes nu getingboet.

Och inne i skogen börjar blåbärsriset också ändra färg. Men framför allt blir kvällarna mycket kortare, mörkret infinner sig fortare för varje dag - det gäller att åka hem till ett varmt hus med belysning och varmt kvällste redan före klockan 22!

Tråkigt med regn och rusk

I natt vaknade jag till häftigt regn med blixtar och dunder. Regnet smattrade mot taket och jag kunde inte sova. Blixtarna lyste upp i augustimörkret och jag tyckte det var konstigt med åska när temperaturen låg ner under  +10 grader.... Regnet har fortsatt till och från hela förmiddagen och nu äntligen fram emot eftermiddagen börjar regnskurarna upphöra och jag har kunnat bege mig ut i en våt natur... 

Tyvärr hade vi lika grått och vått under gårdagen och då blev det en hel inomhusdag - det måste jag medge är rätt ovanligt i det här huset. Nej, nu får det allt lov att bli lite bättre, helst soligare, väder!

Hösten knackar på ovanligt tidigt detta år. Naturen börjar ändra färg och flera av sommarens vackra växter blir bara rödare.... 

 

Igår kväll firades en 100-årig sångkör!

 Igår kväll firade Singsby Sångkör sina 100 år med en jubileumskonsert vid danspaviljong Carpella invid Karperö fjärden. "Singsby är en liten by i Korsholms kommun. När den nybildade ungdomsföreningen anordnade de första programaftnarna på hösten 1924 väcktes tanken på att starta en kör. Singsby Sångkör bildades samma år och första körframträdandet skedde 3.1.1925 när byns ungdomsförening, marthaförening och sångkören firade julfest. Sångarna visade redan från första början ett stort intresse för verksamheten." så står det att läsa i programbladet som delades ut under gårdagskvällens jubileumskonsert.... 

Hundra år är en lång tid. Det blir flera generationer av körsångare med 6 olika körledare. Idag har kören korister från byn men också från andra delar av Korsholm och från Vasa stad. Kören verkar under Korsholms Vuxeninstituts paraply, dock som en självständig förening. Under år 2025 firar kören 100 år med sång. Sångkören inledde sitt firande med en Påsk-konsert i Singsby hf:s lokaler. Själva jubileumskonserten firades alltså igår kväll med både supé, konsert och dans vid Carpella. Jubileumsåret avslutar körmedlemmarna med en resa till Malta där kören deltar i "Malta International Christmas Choir Festival 2025".

 Här vid paviljongen Carpella invid Karperö fjärden hölls gårdagens fest en gråmulen lördagseftermiddag & kväll. På dagen höll de flesta regnmolnen sig på avstånd med lämpligt mot sena eftermiddag samlades de mörka molnen - men tack och lov blev det inte många regndroppar som avskräckte publiken.... (men sommarvärmen är ett minne blott...)

 

Jubileumsfesten inleddes med supé (för oss som hade beställt mat). Efter att vi bänkat oss vid de vackert dekorerade långborden bjöds vi på en 3-rätters middag. Den inleddes med kantarellsoppa & krutonger av Malaxlimpa - åh så ofantligt smakrikt och gott!

Till huvudrätt hade både jag och mannen (han som är körsångare) av de tre huvudmenyerna valt fisk: Röding med kräftsås, trattkantarellsås och röstipotatis. Perfekt en lördagskväll med fisk, då vi kunde sitta och äta gott med en utsikt över en augustigrå Karperö-fjärd! Allt under glatt småprat med bordsgrannarna.....

Till efterrätt blev det jordgubbstårta med kaffe (och för min del även en kaffepåtår!). Nu började konsertpubliken anlända och körmedlemmarna smaskade snabbt i sig sina bakelser... Även för oss andra matgäster blev det blev dags att bänka oss framför scenen.

Konserten inleddes med körsång: "Och sången väller fram". Sedan följde ett omväxlande och mycket trevligt program. Vi bjöds på fin sång av sångkören och härlig sång och musik av inbjudna artister och musiker. 
 

Kvällens programledare var Herman Hagnäs, en känd radioröst och medlem av dansbandet Guns Rosor.

 Hälsningsordet framfördes av körens ordförande Bengt Beijar (här nästan gömd bakom en mikrofon...).

Körens dirigent Tina Martin och Yngve Lithén sjöng den vackra solosången "Amazing Grace" med vackra bakgrundstoner av kören.

Kvällens absoluta glädjepiller bjöd den 12-åriga Nickas Käldström på i två låtar: "Call me on the phone" och "Det spelar ingen roll". Här gott folk har ni framtidens sång&musikunderhållare! Singsby sångkör har instiftat en fond varur de ger bidrag till begåvade artister/musiker. Niklas är en av dessa bidragstagare. En annan bidragstagare är Leroy Granfors, som under kvällen spelade trummor i numret "Monlight serenade".

En tredje pristagare som också sjöng och spelade för oss under kvällen var gruppen The Haralds. De tre musikaliska syskonen framförde tre låtar, så vackert!

 Sångkören avslutade med några sånger ur musikalen Duvemåla Hage. Här ovan är det dock Per-Oav Hilli som solosångare i den vackra sången "My way". Strongt!

Fina musiker var: på piano Rickard Mitts, på bas: Roger Bäck och skymd på violin: Krista Kairaneva. När så konserten led mot sitt slut klappade vi i publiken fram ännu en sång av kören och då blev det en lite gammaldags sång: "Anna-Stinas pojkan". Tack för en fin och mycket omväxlande jubileumskonsert!

Under konsertkvällens program fick tre körmedlemmar (Annette, Lars och Tina) förtjänsttecken från FSSMF samt blommor utdelades till de uppträdande gästartisterna. 
 

Kvällen avslutades med dans. Först på estraden stod dansbandet Tommys och bjöd upp till fina danstoner.

Därefter tog Stig Snickars orkester över taktpinnen. Stig Snickars lade ner sitt dansband för 30 år sedan, men för just denna kväll uppstod bandet igen med körmedlemmen Stig-Erik Snickars som dansbandsledare och med de andra kända dansbandsrävarna som en gång fanns med i hans orkester. Och ännu satt tonerna som de skulle och det här får inte bli sista gången med detta underbara musikaliska gäng! (Den återuppståndna orkestern hade inte någon egen banderoll på väggen utan spelade under Tommys reklam ...).

Tack för en trevlig jubileumskväll!