En grådaskig dag ute på stan

 Häromdagen skulle sambon äta lunch med sina fd arbetskollegor inne i staden och då bestämde jag mig för att följa med i bilen. Jag tänkte ta mig en fotopromenad längs snömoddiga och hala trottoarer inne i staden. Inte det vackraste fotovädret kunde jag konstatera, utan tyvärr rätt typiskt gråmulet marsväder. Pga  coronan tyckte jag det inte var läge för några större utsvävningar, fast det var inte mycket folk ute i grådasket....

Efter att klivit ur bilen vandrade jag mot torget. Kollade in några statyer i esplanaden.

Det klack till i hjärtat när jag gick förbi frihetsstatyn vid Vasa torg. Frihet, ett ord som betyder så oerhört mycket i dessa dagar.

Jag gick runt och kika upp mot husfasader.

Den här målade fasaden tyckte jag att man måste fota på håll. 

Här gick jag förbi Wasa Cinema Bowling längs Handelsesplanaden. När jag var ung var det här vi gick på bio.

I staden finns ännu en hel del trähus kvar.

Att det var plusgrader och ishalka ser man när husen speglar sig i isen på den här gårdsparkeringen.

 

 

Här längs nedförsbacken på Rådhusgatan (som går ner mot simhallen) fick jag en gång för länge sedan sladd på min cykel när jag skulle iväg till skolan en snöig novemberdag, det var inte trevligt kan jag lova! 

 

Den här dagen gick jag förbi alla Centralsjukhusets byggnader. Jag ville ut mot det istäckta havet.

 

 

I sakta mak vandrade jag längs Strandpromenaden. Här var det isigt och det gällde att hålla tungan rätt i munnen på vissa ställen där det inte var sandat...

 

Titta, nu började solen kika fram mellan diset och molnen! Här vid stranden ligger båtbryggorna och sommartid kryllar det av människor och båtar här i bassängerna.Vintertid är det här betydligt lugnare.

 

Så var jag framme vid de nybyggda restaurangerna vid Fiskstranden.

Vid Fiskdisken hade dom ett erbjudande "2 bullar till priset av 1"! Perfekt, tänkte jag och beställde kaffe och fastlagsbullar (en fick jag i en ask att ta med mig hem!). När jag satt och sörplade kaffe och fick grädde på överläppen ringde sambon, han var klar.

Så tittade solen fram och vi åkte hem igen! När jag kikade på min stegräknare hade jag lyckats skrapa ihop 14.000 steg under min stadsdag.