Mitten av september

 De senaste dagarna har det regnat en hel del. Eller rätt mycket ibland. Det har kommit kraftiga skurar eller så ett lätt duggregn timmar i sträck, som gjort dagarna både gråa och tråkiga. Men däremellan har regnfria moln dragit förbi och under två kvällar hade vi faktiskt lite solskensväder! Men ännu pressar lågtrycken på och det lär bli mera regndagar, lite till och från. Men just idag, torsdag, vaknade jag till solsken och blå himmel. Hoppas vi får en fortsatt fin höstdag!

 

Så här såg det ut häromdagen när jag var ut på en kort promenad. Jag hann precis hem igen innan fler droppar behagade falla.

 Och så till kvällarna har molnen skingrats och solen har fått en chans. Men dagarna blir ju bara kortare och nattens mörker infinner sig fortare för var dag. 

 Häromkvällen vågade jag mig in i skogen innan mörkret föll. Det var ju vått, men jag hade bra på fötterna. Och vem mötte jag? Jo, en fin älgtjur som hade en ståtlig krona! Men han vände mig ryggen innan jag fick fram kameran...

Men det är så skönt att andas dessa rena (regntvättade) kvällar i skogen! Det tycker visst skägglaven också som verkligen trivs på dessa grankvistar. Men det är vått och rätt halt, så det gäller att se var man sätter fötterna.

 Igår kväll plockade jag in några av sensommarens sista blommor som ännu förskönar vägkanten: renfana, liten blåklocka och rödklöver. Ännu är dagarna varma (runt 15 gr) och ännu har vi inte haft någon nattfrost.

Jag njöt av de sista sommardagarna ute vid vårt sommarparadis

 Eftersom vi den senaste veckan hade så härligt sensommarväder, med temperaturer upp mot 25 grader (och över!), passade jag på att krama ur Det Sista Sköna ute vid vårt sommarparadis. Förra lördagen hade vi över 25 gr och absolut ingen vind därute. Sonen och hans sambo dök också upp på deras gemensamma lediga dag. Det blev massor av god mat ute på verandan och med efterföljande het bastu med dopp i havsfjärden. 

Det fanns några små moln uppe i skyn (och flera hade samlat sig över fastlandet), men ute vid havsfjärden var det den härligaste dagen - med  vattnet nästan som en spegel!

Jag fixade till en god gryta i ugnen och en god  sallad med nästan enbart egna grönsaker. Och så satt vi där i lugnet, ute på verandan och njöt av både mat, gemenskap och sensommarvärme. En septemberdag att minnas!

När vi satt där och åt kom ett tiotal änder simmande in i vår lilla vik. De flesta gömde sig i vassen, men två av dom satte sig uppe på en sten för att putsa sig lördagsfina... och dom hann jag få med på ett foto...

Till efterrätt fixade jag till en äppelpaj. Skulle kanske smaka gott med en klick kylskåpskall kvarg (?) - och ja, det gjorde det!. Vi försåg oss av den goda pajen inne i huset och så fick vi åter en god stund ute på verandan, där vi smaska i oss varma kaneläpplen med ett skal av havregryn + kvargen. 

Så var det dags att börja elda i bastun. Sonen och mannen i huset eldade medan vi damer hade annat för oss. Så blev det varmt i den vedeldade bastun och vi närmade oss en skön kväll i höstens varmaste temperaturer både inne och ute.

 

 Ungdomarna fick första bastu-turen De bastade, hoppade i sjön, bastade, hoppade i sjön, simmade, bastade, simmade, bastade... Och de verkligen njöt av sitt bastubadet och av det ännu varma havsvattnet! 

När så ungdomarna (äntligen) blev klara blev det vår tur och nu var det 100 gr inne i en het bastun! Men vi njöt av värmen allt medan de sista solstrålarna ännu lyste upp naturen. Sonen hade lovat knäppa på kaffebryggaren medan vi bastade, så efter att vi rena och lyckliga kom ur bastun blev det dags för lite kvällskaffe med dopp!

 Jodå, det doftade kaffe inne i huset och vi försåg oss med kaffe, hembakade blåbärsmuffins och munkar. Efteråt måste ungdomarna söka sig hemåt, medan vi stannade och njöt av en varm kväll ute i ett av jordens paradis!

 En annan dag i veckan åkte jag ut alldeles ensam för att krama ur den sista 25-gradersdagen. Solen sken och nu blåste det från sydost.

 

Jag började dagen med kaffe ute på verandan. Så skönt jag hade det med en kopp nybryggt kaffe och med ett korsord i högsta hugg! Sedan gick jag ner till stranden och nu upptäckte jag att en ny omgång svampar hade poppat upp ur marken sedan senast. Några varma dagar hade lockat fram fler svampar! (Jo senare under dagen var jag ut på kantarellplock!). Nu tog jag in alla våra utemöbler, även stolarna som i ur och skur brukar stå ute på Piren hela sommaren. För visst skulle dagen bli en av sommarens allra sista varma dagar.

Men jag var ju inte alls ensam där ute. Både massor av fjärilar och humlor surrade runt i höstens blomsterprakt runt verandan. Jag plockade lite bär, men mest fixade jag runt huset och njöt av sommarvärmen.

Tillsammans med sensommarens fjärilar! Tack till den härliga sommaren där ute - nu ställer vi in oss på höstväder inomhus i vår sommarstuga med kamin som värmen skönt kyliga höstdagar/kvällar! 
 

Uttrycket "att samla i ladorna" stämmer med senaste vecka

 Veckan som just passerade bjöd på härligt somrigt höstväder och jag passade verkligen på att njuta av värmen och av naturen. Jag hann med massor och det är jag så glad över, för idag och flera dagar framöver bjuds vi på regn och grått väder. Under veckan som gick tog jag över hundra foton... ja, ni vet att jag älskar att röra på mig ute i naturen, antingen nära tätbebyggda områden eller långt ute i ingenstans.... och kameran har jag oftast med mig (men inte alltid - en dag missade jag faktiskt två havsörnar som kivades uppe i skyn...).

 

En dag var vi ut och plockade havtornsbär. Dessa gula, vitaminrika bär som växer här längs kusten. Jag plockar alltid bären - trots de taggiga buskarna. Många pressar saften ur bären direkt från buskarna, ett mycket behändigare och bekvämare sätt kanske. Men jag vill bevara buskarna som de är så att vi även nästa år ska få fina bär. Väl hemma brukar jag sedan rensa bären och lägga in vissa bär i fryspåsar för att under vintern koka havtornskräm. Vissa bär mortlar jag fram saften ur och förpackar i iskubspåsar som jag också lägger i frysen. Så tar jag fram en iskub med saft och lägger i en kopp med varmt vatten (plus lite socker, för saften är ju rätt syrlig). Dessa bär är min c-vitaminbomb vintertid när förkylning härjar i samhället. 

En annan dag var jag ut i skogarna runt vår sommarvilla för att plocka kantareller - trots att älgfugorna härjade... Här hittade jag små nya svampar på ställen där jag redan tidigare under sommaren (under juli månad) hade plockade massor av svamp. 

Men jag gick också till ett av de ställen jag inte besökt tidigare denna sommar - och där.... oj, så stora och fina kantareller! Det blev en lyckade kantarelldag!

Och förstås har jag plockat litervis med lingon! Dessa höstens bär finns i mängder detta år! Fotot ovan knäppte jag den dagen jag plockade i backarna runt vår sommarstuga och de var inte världens största - men god lingonsylt blev det även av dessa bär!

Nu är frysen fylld med naturliga läckerheter. Kvar av höstens inläggningar är väl endast älgköttet och lite grönsaker. Under hösten fyller jag upp i mina "lador" = i frys, kylskåp och på kökshyllor!
 

Sommarvarma höstdagar

 Denna september har börjat sommarvarm. I lördags hade vi över 25 grader och hitintills denna vecka har vi haft nästan lika varmt. Trots rätt mycket moln alltså. Naturen förbereder sig på höst, men värmen är påslagen och vinden har i några dagar lagt sig till ro. Nu gäller det att njuta, för dom där tråkiga höstdagarna lär komma dom också....

Igår kväll var jag ut på en så fin kvällsvandring. På håll hade mörka regnkmoln seglat förbi och vi kunde höra ett lätt buller - åskan. Men här hos oss tittade solen fram till kvällen innan kvällsmolnen och framför allt kvällsdimman lade sig över landet.

Hösten börjar som sagt göra entré. Nätterna är dimmiga och morgnarna är drypande daggvåta. Men kvällarna - dom är fina! Speciellt när regnmolnen seglar förbi oss...

Riset på marken glödde i kvällssolen igår kväll.

Svamparnas liv denna höst är superkort i värmen...

 

 

Kvällarna blir mörka fortare för varje dag. Igår kväll blev molnen röda efter solens nedgång och de gamla träden såg ut som zombier i skymningen. Och där gick jag tillsammans med älgflugorna...

 

 

 

Höstdimman lägger sig till  natten. Jag försöker peta bort alla älgflugor som kryper omkring på kroppen och i håret. Älgflugorna är bland det värsta med hösten...

 

 

De flesta björkar har redan fått gula löv och när vinden kommer att tillta då kommer marken att fyllas av septemberlöv. Men visst gulnar löven tidigt denna september?

Så där satt jag i morse och fundera på hösten och årets första septemberdagar. Förmiddagssolen värmde och jag tog det lilla piano med några gamla sudoku och goda vindruvor ute vid stallsväggen. Tack Barbro för druvorna! Nu kör vi ännu en fin och varm septemberdag!

Det blir inte alltid som man tänkt sig.... (blodmåne)

 Redan för en vecka sedan siktade jag in mig på kvällen när jag skulle fota den s.k. blodmånen. Det skulle bli månförmörkelse, när månen skulle komma i jordens skugga och få en röd färg. Detta är ett fenomen som händer endast några gånger under en tioårs period, så det är relativt ovanligt. 

Men, vad händer? Jo, vi hade molnigt hela söndagen och även kvällen var molntäckt. Den var så mörk.... Ingen måne. Ingen blodmåne här hos oss! Inte alls som jag tänkt mig. ..

Så jag får trösta mig med den röda färgen som lyste upp Replot-bron, några foton som jag knäppte på den vackra och varma lördagskvällen. Bron var röd. Blodröd. Men den var ju ingen måne... Och den kvällen missade jag den vackra röda solnedgången, äsch...

 

På hemvägen fotade jag den stora runda fullmånen i alla fall. Lördagsfullmånen. Så gul och så rund var den då! Några tunna moln hade skingrats just när månen steg högre och högre upp på himlavalvet - nu kunde den lysa klar. Dimmorna började dansa över slätten och septembermörkret sänkte sig. (Men ingen månförmörkelse - och förstås ingen blodmåne den kvällen....). 

Det blir kanske inte alltid som man tänkt sig.... Det blir helt enkelt något annat! Igår kväll blev det en skön inne-hemmakväll framför tv:n med en stor kopp varm honung!

 

En vandring över stock och sten

 Häromdagen var jag åter ut på en vandring, då längs Iskmo-Jungsund vandringsled. Och det blev en hel del steg där ute i skogen där jag vandrade över stock (trots allt rätt få stockar, men trädens rötter måste man hålla koll på!) och stenar (här byggdes ju land av stenar...). Dagen var gråmulen men ändå rätt varm. Det blev en härlig vandring med många foton.

Det var så härligt där ute i skogen. Inga mygg och inga älgflugor. Massor av svamp hade poppat upp ur marken och här ovan röda svampar som små färgklickar i allt det gröna och gråbruna...

 

Det är en väl upptrampad vandringsled efter många besökare. Den går längs flera smala insjöar, som går under namnet Iskmosunden. Dessa sjöar börjar numera växa igen, men för något århundrade sedan var dessa vattendrag alla förbundna med varandra och med havet och här kunde ortsborna segla/ro upp med sina båtar. För några år sedan bildades en förening för att restaurera insjöarna och hålla naturen häromkring levande. Det var bl.a. då som denna vandringsled anlades med flertalet fina rastplatser. Men jag stannade inte på någon rastplats denna gång utan var enbart ut på vandring.

Det var en helt vanlig vardagsförmiddag och det var inte många andra vandrare längs leden. Så jag kunde speeda på farten och däremellan kunde jag stanna för att fota. Utan att störa någon.

Jag hade förväntat att se många vilda djur eftersom jag gick rätt tyst (tyckte jag själv). Några svanar såg jag i alla fall....

Jag hörde också av en hackspett, men jag såg inte till fågeln. Däremot såg jag hens hackande i några träd invid leden...

Det märktes att vi närmar oss höst. Några blad började gulna och vissa - sommarens grönska börjar sakta ta farväl. Men ännu har inte höstens vackraste färger kommit.

 Så var jag framme vid flytbryggan som går över vattnet till Kråknäs. Och jag måste tillstå att det känns bra att ensam ta sig över bron, för är man många som går över den flytande anläggningen brukar konstruktionen lätt vippa åt ena eller andra hållet....

Här är en av ledens finaste rastplatser med karta över leden. Jag hade varken kaffe eller grillkorv med mig så jag stannade endast en stund och kollade in svanen som kom emot mig på vattnet...

Så vände jag tillbaka samma väg som jag kommit. Och jag såg stigen och naturen från andra hållet!

Och vet ni det var konstigt att jag inte såg en endaste myra, trots att jag gick förbi flera stora myrstackar längs leden. Har de månne gått i vinterdvala - redan?

Äntligen kunde jag fota detta års första vita näckrosor! Alltid något!

Jag hade som sagt ingen matsäck med mig, men jag kunde plocka massor av blåbär och hallon och sedan smaska i mig där jag vandrade....!

 

 

Och det fanns massor av roliga svampar längs leden. Tack och lov fanns det också kantareller (och de fick följa med mig hem...).

 

När jag nästan var ute ur skogen såg jag något som rörde sig i gräset där långt borta. Kunde det vara det vilda djuret jag längtade efter att få se? Kanske en räv...? Jag zoomade in med kameran... Jaha, det var en katt som jagade möss eller sork... När jag kom närmare upptäckte katten mig och skuttade förskräckt vidare. 

Snart var jag åter ute vid vägen och så tog jag bilen hem igen.