President Niinistös sista presidentbal

Här i byn firar vi självständighetsdagen den 6 december med att tända marschaller och lyktor längs gårdsinfarter och -vägar. Det är så vackert när alla ljusen lyser i vintermörkret!

På kvällen vandrar vi runt i byn och beundrar & gläds åt allt som lyser. Väl hemma igen dimper alla ner framför tv:n för att ta del av självständighetsfestligheterna i huvudstaden. Klockan 7 på kvällen tar presidenten med fru emot inbjudna gäster på presidents slott och det här är ett evenemang som nästan ingen finländare vill missa! Vem har fått en inbjudan detta år.?.. Vem har festens vackraste kreation?.... Vilka intervjuer görs på festen?.... Vilka läckerheter serveras detta år?....

 

 

Fest på självständighetsdagen den 6 december med mottagning på presidents slott har en lång tradition här i landet. Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag 6.12.1917 och år 1919 ordnades den första eftermiddagsfesten på slottet. Till mottagningen åren 1919-1921 var regeringen, diplomater och tjänstemän inbjudna, sammanlagt ca 150 personer. På mottagningen serverades kaffe och programmet bestod av musik. En medborgarfest hölls efteråt på Finlands Nationalteater. 

 

År 1922 ordnade president K J Ståhlberg med fru Ester Ståhlberg den första kvällsfesten på presidentens slott. Festen började kl 21 och gästerna var över tusen till antalet. Då bestod programmet av bla solosång, musik och dans. Den 6 december 1923-24 återgick man till eftermiddagsevenemang och år 1925 ordnades kvällsfesten redan den 5 december. Då bjöds bla regeringen, diplomaterna, riksdagsledamöterna, företrädare för den högra officerskåren och de högsta tjänstemännen och representanter for konsten in till festen och dansen höll på långt in på småtimmarna. Festerna har fortsatt ordnats enligt detta koncept genom åren. Dock ordnas inga fester under krigsåren 1926, 1931, 1932, 1939-1945.

Sedan år 1946 har självständighetsfest ordnats på slottet varje år med några undantag pga sjukdom och renoveringar då festen ordnats på annat sätt. Från år 1964 har mellan 1.600- 2.000 gäster varit inbjudna till årets självständighetsfest. Sedan år 2012 har president Sauli Niinistö varit landets president och år 2023 kommer att bli hans sista år, eftersom lagen stipulerar att man högst kan omväljas till president en gång (sammanlagt 12 år).

President Sauli Niinistö och hans hustru doktor Jenni Haukio stod värdar för 2023 års mottagning på slottet. Årets tema var "Tiderna förändras" - och så är det ju. I år hade omkring 1700 gäster bjudits in till slottet. 

 

När jag var liten önskade jag att jag en dag skulle bli inbjuden till slottsbalen.... precis som alla som läst sagan om Askungen såg jag framför mig glitter och guld på slottsbalen - för det var ju mest en bal.... Numera har jag inte samma önskan (och numera har jag ju också hittat min prins...) så det duger gott att ta ett steg tillbaka och bara krypa upp i soffhörnet och titta på Festernas fest på tv!

Numera vill jag hylla krigsveteranerna som stred för vår generations frihet och till alla lottor som tog hand om de sårade. Nu är landet ett Nato-land, tiderna förändras och varje år den 6.12. firar vi och blickar framåt mot fortsatt demokratiska tider! Fred i våra hjärtan!

Vår president Niinistö har vägt sina ord på våg och i januari skall vi medborgare i landet välja en ny president... Tack Sauli för dessa år!

Idag firar vi Finlands självständighetsdag

 Idag, den 6 december 2023, firar vi en 106-åring. Vi firar Finlands självständighetsdag. Hurraaa!

En viktig dag för alla oss finländare. En blå-vit dag när vi är tacksamma för vår demokrati i vårt vackra land.

Idag börjar jag med foton som jag knäppte under gårdagens solskenspromenad. Molnen hade skingrats och kölddimman kröp in över slätten...

 En solskensdag i december betyder en solskensvecka under sommaren, det lärde jag mig redan som barn! Det är så välbehövligt med vintersol, och så vackert med ett vitt vinterlandskap!

I den stränga kylan såg jag iskristaller som glittrar i solens strålar. Början till en halo. Den visade sig endast en kort stund och just den stunden stod jag där ute och kollade på solnedgången. Vackert. Unikt. Precis som vårt land.

Tänk att få bo i detta vackra land! Jag är så tacksam och av hela mitt hjärta önskar jag fortsatta trygga år för oss alla framöver. När jag igår kom hem gav jag en sista blick på de snöklädda granarna och det tunna rosa molnet i nordost.... Lycka är ett varmt hem, tänkte jag....

Idag har solen gömt sig. Det är mera grått än blått... men absolut lika vackert! För idag är det rimfrost överallt. Sååå vackert det också!

Idag skall vi tända ljus och marschaller ute på gårdar och längs vägar här i byn. Vi vill fria vårt land. Och så skall vi bänka oss framför tv:n för att ta del av Självständighetsmottagningen på presidents slott i Helsingfors. I år är byns pigga 98-åriga krigsveteran inbjuden till festen. 

Trevlig självständighet till er alla!

Nu skuttar vi vidare i decembersnön....

 Det är många år sedan vi har haft så här mycket snö och så här kallt i början av december månad. År 2023 utmärker sig!

Idag värmer jag mig åter framför kakelugnen och tänker lite smått på julstädning - men ännu så länge tänker jag bara... Snögubbarna värmer sig uppe på kakelugnshyllan, det känns allt lite jul redan!

Idag ser molnen ut att skingras en aning och kylan tilltar åter.. Igår morse dalade en och annan flinga ner från allt det gråa där uppe. De vilda djuren får vänja sig vid den myckna snön och haren som nattetid skuttar över vår gräsmatta nattetid sätter sina spår i snön.

I morse hade haren lämnat några nya spår i snön. Skutt, skutt...

Det konstiga är, att vi har så mycket snö i träden. Trots att det blåst en hel del har all snö inte fallit till marken. Här ovan en bild från gårdagen när vi rattade in till staden för att veckohandla.

Mina åker- och skogsstigar är oframkomliga pga av snön, så igår kväll gick jag ut på kvällsvandring längs upplogade småvägar. Här vandrar jag förbi byns gamla skola (och på senare år daghem), som numera är stängd pga vattenskada. På min kvällsvandring mötte jag ingen hare, däremot var en del hussar och mattar som var ute på hundpromenad. Hundarna tycker det är kul att möta mig för jag doftar lite ankor... Vi har världens snällaste hundar här i byn, bara så ni vet!

Idag är sambon ut på månadslunch med sina fd arbetskollegor, så då tror jag bestämt att tvättmaskin får jobba här hemma hos mig (för det blir nog ingen julstädning bestämde jag just...)! Idag kanske jag också går ut på en kortare promenad nu när molnen skingras!

Så firade vi första advent...

 Igår firade vi första advent med att tända det första ljuset.

Men redan på lördagen började firandet. Jag bakade jultårtor och saffranskaka. Sedan kokade jag en stor kastrull med risgrynsgröt (eller tomtegröten som vi sa när sonen var liten). En tårta fick komma ur frysen och så firade vi Angelicas födelsedag med en liten försmak av advent!

Grötkastrullen kom på köksbordet och till det serverades socker & kanel eller som tillval en karott med sensommarens hjortronsylt. Efter att vi låtit gröten sjunka undan blev det kaffe med dopp. Vi satt länge vid köksbordet och pratade, men när decembermörkret började lägga sig åkte vår gäst iväg. En och annan snöflinga hade fallit hela dagen och det fortsatte visst också att snöa under natten...

Igår, söndag, ordnades ett pop-up-café här i byn. Med nygräddade jultårtor och vackert dekorerade pepparkakor,. Naturligtvis gick vi på café för att dricka kaffe och träffa byabekanta.  Dessutom ordnades en liten julmarknad och där gick jag runt och pratade, doftade och kände. Så mycket fina saker till salu!

Här såldes bl.a. otroligt vackra korgar och underlägg av tvinnat papper (jo, det var gjort av tidningspapper!) och några ungdomar sålda vackra ljus som ett skolprojekt. Dessutom var jag sugen på äkta fårskinn och garn av byns får.... 

Väl hemma igen gräddade jag årets första skinkpaj (torde blir många fler denna december...) och så kom  sonen och hans sambo för att äta både paj och risgrynsgröt (uppvärmd från gårdagen). Så där satt vi ännu en dag vid köksbordet och avhandlade allt mellan himmel och jord. Efteråt drack vi lite kaffe med gott från gårdagen....

Så är årets adventshögtid inledd på allra bästa sätt. Det första ljuset brinner och redan i dag har jag öppnat den fjärde luckan i min adventskalender....

Byns julfönster lyser för stora och små....

Numera har det blivit tradition att beundra byns julfönster vid föreningshuset den här tiden på året.  Detta fönster som börjar lysa inför adventshögtiden och som lockar både gammal som ung - nåja, kanske flest barn - att kika in för att se vad tomtarna sysslar med där inne så här före julen! Varje år lite ny design. Och snart lika känt som varuhuset Stockmans julfönster i Helsingfors - åtminstone här i byn! 

Igår kväll när jag var ute på kvällspromenad kikade jag också in igenom fönstret....  Det händer visst mycket i tomtarnas julvärld... Det finns alltid mycket att upptäcka, så välkommen att kika in du också!

Häromdagen var vi och satte lastpallar på plats, så att alla oberoende av längd kan kika in igenom fönstret. Den dagen var inte tomtevärlden belyst, men julfönstret  lyser fram till nyår!

Och vi såg till att utebelysningen tändes vid ladan. Nu känns det verkligen att vi närmar oss julen här i byn! 

I morgon bjuder byns Mathor på nygräddade jultårtor och pepparkaks-café, och dessutom en liten julmarknad vid lokalen. Det händer alltid mycket här i byn under december månad - och detta är bara början!

Till sist vill jag önska er alla en glad Lilla jul!

Välkommen magiska december!

 Hur gammal man än blir så finns det ändå magi över december månad! Det liksom glittrar och glimmar överallt!

När jag var barn började jul-magin med Lilla jul, det är en finlandssvensk tradition som firas lördagen före första advent. Vi barn firade Lilla jul med att slänga in små Lilla jul-kort med hälsningar från tomten till grannarna i byn (oj, så spännande det var, för ibland kom fadern i huset ut och jagade oss...!). Och i skolan började vi öva till julfesten, vi dansade ringlekar på skolgården varje rast och så fick vi äntligen jullov. Mamma städade huset och vi pysslade julklappar medan pappa hämtade hem julgranen från skogen. Julaftonen firades alltid tillsammans med pappas bröder med familjer och så kom äntligen jultomten med klapparna! Det var tidig julotta i kyrkan på juldagen och så fortsatt julfirandet med kalas hos alla släktingarna....

Med tiden har mina jultraditioner ändrats och jag har firat advent och  julen på olika sätt. Men december-magin den kvarstår! Adventsljusen lyser och julgranen lyser så grön och grann!

Årets december börjar med vit snö på marken. Julstämning  med stort J - redan nu! Och vet ni, i år kommer jag att inte att förta mig med julstädningen, nej jag tänker njuta av december-friden för jag tänker att julen kommer nog ändå! (Man blir visst klokare med åren....)

Hejdå till årets vintermånad november!

 Idag på Anders-dagen säger vi tack och hejdå till en kylig och snörik november månad! Och Anders han braskar, iallafall slaskar han inte, och det innebär att om det gamla talesättet stämmer, så slaskar julen. Idag började dagen mulen med -3 grader, men så skingrades molnen och vi fick en blå himmel och då sjönk temperaturen till -8. Nu ser dom där molnen ut att öka igen och då blir det ju inte så kallt längre.... (ja, hoppas kan man att det inte slaskar över julen utan att vi får snö med någon minusgrad).

Och vilken kylig november-månad vi har haft detta år! Redan i oktober fick vi den första snön och mera snö har det kommit hela november, speciellt de senaste veckorna. Enligt ortens tidning är det 40 år sedan vi hade så här mycket snö den sista november! 

Årets november har inte bjudit på någon stabilitet ute i världen. Snarare tvärtom. Ryssland fortsätter anfalla Ukraina med många döda på båda sidor. Dessutom eskalerade Israels anfall mot norra Gaza med tusentals oskyldiga kvinnor och barn som dödats och med en ofattbar misär på ett litet landområde. Nu har vapenvila med fångutväxlingar skett den senaste veckan. Men det råder verklig ostabilitet i området, och denna osämja mellan folkgrupperna har spridit sig till demonstrationer runtom i världen. Kinas ekonomi saktar ner och idag börjar ett mycket omtalat klimatmöte i Dubai, en  av dessa oljeländer... En av de mesta klimatnegativa länderna är USA, Kina, Indien och Ryssland, de stora länderna som kunde göra mer.... Hela månaden har vi också väntat på ett vulkanutbrott på Island (nära Grindavik, som ligger nära den underbara Blue Lagoon och flygplatsen för Reykjavik), men tydligen har jordbävningarna stabiliserat sig - men säker kan man aldrig vara....  

Här i landet är den största nyheten att landet blev tvunget att stänga några, fler och sedan samtliga gränsövergångar mot Ryssland. Detta pga att asylsökande kom i mängder ledande på cyklar i den stränga kylan till landets gränsstationer. Har jag förstått rätt finns avtal mellan de båda länderna att inte släppa igenom personer som saknar papper, men nu har istället Ryssland fört asylsökande från sydligare länder till våra gräns (hybridkrig kallas det visst). Vad det nu blir av detta återstår att se. Här i närsamhället har Korsholm firat 675 år med stort kalas och flera andra begivenheter. Den här månaden har även både förkylningar och covid-infektioner spridit sig, trots det har ingen av oss insjuknat. Här har jag njutit av med varmt te och väntat ut en hel del snöoväder, vandrat kortare länkar än vanligt i november pga den myckna snön och förstås  grejat på som vanligt.

Det här var årets näst sista månad och nu blickar jag fram emot adventstid och juleljus! Välkommen december!