Middag med lake

 För några dagar sedan fick sambon två färska fiskar av en fritidsfiskare här i byn (som tack för att han gett en hjälpande hand några dagar innan). Vi fick två nyfångade lakar. Nu är jag ju inte den som är bra på att tillreda lake - men det är svärmor, så vi gav henne fiskarna och hon bjöd in oss på god fisk till middag dagen efter.

Lake är en fisk som trivs i våra kalla vintervatten. Den är en lång fisk som lever på botten av insjöar och längs kusterna i våra nordliga hav. Eftersom fisken tar sig upp från djupen ungefär i december-mars för att leka (när vattentemperaturen ligger runt noll grader) brukar den fiskas här längs kusten den här tiden på året. Nu har ofta isarna lagt sig och laken är för många här i kusttrakterna förknippad med  julbordet. Laken hör till LokaLoka-släktet och kan bli 15-25 år gammal läste jag mig just till. 

Svärmor kokade laken i saltat vatten (i bitar) och eftersom denna fisk har en mycket hård ryggrad bankade hon med kniv och hammare ("Så det säkert hördes ut till vägen", trodde hon) för att få till lämpliga fiskbitar. Hon hade kokat potatis och också gjort en "lakaveeto" till (fiskspad, smör, gul lök, salt och dill).

Vi lät oss väl smaka, för laken var riktigt god!

Jag är inte uppfödd med det kustnära fisket. Sommartid brukade några kustfiskare komma ut till min barndomsby med nyfångad fisk som vi kunde köpa. Mamma brukade köpa sik och "saltad sik" (vilket troligen var gravad sik, den hade vi varma dagar som smörgåsmat). När jag var riktigt liten köpte mamma torkad fisk i bybutiken inför julhögtiden. Den brukade hon sedan själv luta mör med björkaska utspädd i vatten i ett kärl, sedan kokades fisken till julbordet. För till vårt julbord hörde lutfisk med vitsås (med peppar), en bit skinka, potatis och rårivna morötter. När jag blev lite äldre kunde man köpa färdig lutfisk i plastförpackning, den lutfisken tyckte mamma var svår att få till - fisken brukade koka sönder... Numera är det länge sedan vi haft lutfisk på julbordet, men häromdagen då var det som sagt lake!

Dags att ta itu med de s.k. oxveckorna!

 Nu har vi firat jul- och nyårshelg samt trettondagen, så nu är det slut med högtidens alla mat- och kaffetillställningar. Glöggen är uppdrucken och idag åkte alla juldekorationerna ner i sina lådor och skåp hemma hos oss (inte julgranen då och några ljus - dom får förgylla våra kvällar ännu en tid framöver!).

Igår trettondagen hade vi vackert vinterväder med sol och minus 12-15 grader. Vi rattade norröver och vi blev bjudna på kaffe med massor av gott så där apropå, tack för det!

 När vi sedan styrde hemåt mot kvällen började molnen täcka mer och mer av himlen. Och där jag satt i bilen kunde jag inte låta bli att tänka på hur vi rattade framåt mot resten av det nya året... Vi har haft en fin helg med både massor av gemenskap och skratt&prat men också med lugn och avkoppling. 

 Det nya året har redan börjat med en hel del gott och blandat. Många fina kvällspromenader under stjärnhimlen. Och en del snö, mest nattetid.

Och så idag, veckans första arbetsdag, då infinner sig snö med rätt hård vind. Trettondagsovädret - en dag för sent i år... Här hos oss började det snöa först vid 1-tiden mitt på dagen (då var jag också ut med kameran).

Men nu en timme senare har snöandet tilltagit. Vitt ute och vitt inne med andra ord...

Nu tar jag itu med de så kallade oxveckorna. Fast jag får väl allt lov att tillägga att numera är dom inte så arbetsdryga, annat var det förr när jobbet kallade varje morgon. Nu kan jag med gott samvete luta mig tillbaka i en skön stol och läsa en bra bok eller något.... Men först måste maten fixas - idag får det bli helt vanlig vardagsmat (så gott det skall bli!).

Fina januaridagar rullar in....

 Januaridagarna rullar in i ett makligt tempo. Ute har vi rätt kyligt väder, sådär mellan 10-15 minusgrader. Och det är ändå långt varmare än vi hade i början av januari förra året, då pekade termometern ner mot -30 i nästan en hel veckas tid. I år har solen delvis kikat fram dagtid. Vi har bjudits på både norrsken och stjärnklart. Men de senaste två kvällarna har det dock varit mulet här hos oss så meteoritregnet det kunde vi inte se....

Men de senaste dagarnas rimfrost är ju inte fy-skam det heller! Såå vackert med vitt! Krispigt! Allt medan vinterkylan biter i fingrarna...

 Dessa två foton knäppte jag på samma plats, det översta fotot är från i fredags och det nedre från igår lördag. Jag var ut på vintervandring någon timme senare under gårdagen så solen hade redan gömt sig, men det var mera rimfrost och det var kallare.

Fredagens vackra vintersol.

Och så igår försökte jag ta en bild av solpelaren som bildades i småkylan....

Januaridagarna knallar vidare och här har vi fina vinterdagar!

Välkommen år 2025!

 Så är vi redan inne på andra dagen av det nya året 2025. Ett nytt år med nya möjligheter och förhoppningsvis också en hel del gamla traditioner som inte får försvinna! Här sitter jag och sörplar kaffe och har det varmt och skönt. Ute börjar solen kika fram ovan skogstopparna och molnen. Utetemperaturen är ner mot minus 10. En fin vinterdag, men med samma ishalka som de senaste dagarna....

Jag är inte den som ger nyårslöften. Jag bara önskar i mitt stilla sinne att jag och resten av familjen får vara något-så-när friska och att det blir mer sans och vett här på jorden. Helt klart är att vi alla varje dag kan göra något bättre, så det skall jag väl också försöka mig på (fast det är väl "svårt att få gamla hundar att sitta" som man säger). Men nya möjligheter det har vi alla!

 Igår, nyårsdagen, tittade vi på president Alexander Stubbs första nyårstal till nationen. Ett mycket bra tal där presidenten vände sig till oss alla medborgare. Han sände både ros, ris och lugnande förhoppningar. Speciellt när han vände sig direkt till våra ungdomar var gripande när han sa att trots dagens svårigheter och oro har vi som land alltid funnit lösningar för att få ett bättre liv. 

                                        

Nyårsaftonen firade vi inte nämnvärt, vi brukar ju alltid fira med våra vänner sedan årtionden tillbaka men i år är det förkylningssäsong, så det firandet blev uppskjutet. Till kvällen åkte vi ut till Replotbron för att ta del av ljusshowen som kommunen bjöd på. Där ute var det trafikkaos, men vi hittade en parkeringsplats för bilen och jag knäppte några bilder innan det blev samma kaos när vi skulle åka hem igen...

 

                      

Väl hemma igen blev det varm glögg framför tv:n. Och visst måste jag ju se på "Grevinnan och betjänten", en sann nyårsklassiker som är lika rolig varje år! 

Och vet ni, vi tog in det nya året med ett "Gott Nytt År!" innan jag kröp ner i sängen och somnade bums! Och så vaknade jag till ett nytt år och tänkte på min pappa. Varje nyårsdag satt han vid bordet hemma i barndomshemmet och skrev det nya årets siffror på en papper, liksom för att komma igång med året... Välkommen 2025!