tisdag 12 maj 2020

Fimbulvinter och pestsmitta

Mänskligheten har upplevt många hinder under tidens gång.
Just nu läser jag en bok som handlar om vår dna-historia. Eller rättare
sagt hur människorna kom vandrande till våra nordligare breddgrader,
varifrån vi härstammar och ja, vilka hinder vi mött på vägen....
Igår kväll kom jag till ett kapitel som handlar om Fimbulvintern på
järnåldern och om pestsmittan. Det här inträffade i mitten av 500-talet.
(Jag kom att tänka på att det finns paralleller med vår nutid.... )


Under järnåldern blev klimatet svalare (numera har vi utmaningar med ett varmare
klimat, men utmaningar det är ordet). Några av våra historiska källor från den tiden
nämner om en Fimbulvinter, som skulle ha inträffat år 536 och därefter. Då uteblev
somrarna och det blev svår missväxt flera år i rad. Det här noteras både i 
Snorres Edda på Island och i Kalevala härifrån Finland. Solen syntes knappt, det
blev den värsta köldknäppen på många årtusenden. Man har funnit årsringar i träd
som visar att tillväxten nästan avstannat under några säsonger. Borrkärnor på 
Grönland visar spår av en extra hög halt av svavelsyra från den tiden, det 
tyder på vulkanutbrott någonstans i världen.


Numera har man också funnit att en stor epidemi började härja alldeles
efter Fimbulvintern och den kom att påverka vår historia på ett
genomgripande sätt. Det var en första våg av pestsmittan. Och pestsmittan
kom att härja i många århundraden - och man räknar med att varannan människa
 har dött i pesten.... (Och här tänker jag naturligtvis på den nya smittan,
 nämligen covid-19 som just nu breder ut sig över världen.)
Pesten härjade främst under 1300-talet. Den första vågen brukar i Europa 
kallas för stora döden, digerdöden eller svarta döden. Sjukdomsförloppet var
snabbt, efter ett par dagar hade merparten av de drabbade dött. De fick huvudvärk
och hög feber och deras lyftkörtlar svällde (böldpest). Många fick blödningar i
huden, som då färgades blå. Ibland slog bakterierna mot lungorna (lungpesten) och
då fick man lunginflammation. Den varianten var nästan hundraprocentig dödlig
och den var mycket smittsam....


Pesten böljade fram i vågor under århundraden, men med tiden blev den mildare.
Och människorna började stå emot pesten, man lärde sig också att upprätta
karantäner (känns det igen?). De människor vars immunförsvar var sämst dog och
de som hade ett gott immunsystem överlevde och fick barn... Pesten har levt
kvar ända till 1800-talet när de fortfarande orsakade dödsfall i både Asien och 
Afrika. Via dna-forskningen har man kommit fram till att det är pestbakterien
som under årtusenden har härjat över världen. Smittan hoppade från djur till
människa, man tror att det är via svartråttan och deras loppor som smittan
 överfördes. Lungpesten var luftburen och smittade från människa till
människa. Forskare menar dock att dessa sjukdomsutbrott, sett på sikt, inte 
enbart var av ondo. De omdanade samhällen.
I gårdagens solnedgång undrade jag hur vi bättre kunde lära av historien
i dessa corona-tider. Okända virussmittor har brett ut sig över världen tidigare
och de kommer att göra det igen. Vi människor är försvarslösa, men ändå
bättre förberedda nu än efter en lång och kall Fimbulvinter....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar