Plötsligt ändrar naturen färg.
Och det blir så färgsprakande att man bara hisnar!
Och lika plötsligt blir hösten min favoritårstid! För vad
är vackrare än en höstdag när luften ännu känns behaglig - och så syrerik -
och det sprakar av färger vart än man ser?
Jag säger bara: Jag älskar hösten just dessa dagar!
Häromdagen bestämde jag mig för att vandra ut på slätten för att fota
svanarna som även denna höst har slagit sig ner på våra åkrar för att
äta upp sig inför flytten söderöver. Deras läten förs med vinden när jag
kommer vandrande.
I flockar på tio, och upp till tjugo, går de ute på åkrarna
och pickar i sig föda. Dom märker genast att jag närmar mig och
de blir på sin vakt.
Jag försöker ta det lugnt och söker mig sakta framåt.
De flesta vänder mig ryggen och efter en stund äter de lugnt vidare.
Men alltid minst en av de vuxna svanarna håller vakt.
Höstlig varm rödgul färgprakt.
Natten mellan fredag och lördag föll höstens första snöflingor här hos oss.
Så när jag på lördagen vandrade upp till svanarna låg det ännu
lite snö kvar på skugga platser (och det här var på eftermiddagen!).
Svanarna hade kommit tillbaka till åkrarna och de var än mer
uppmärksamma när jag kom vandrande.
Ännu stannar flocken med svanar på våra åkrar, flera ungfåglar bär den
gråa fjäderdräkten. De har en lång flygväg söderut och det gäller
ju att de växer till sig ytterligare för att klara flygäventyret.
Men så länge svanarna finns kvar ute på slätten, så länge behöver vi inte
heller bekymra oss för vintern....
Jag vandrar vidare och kan inte låta bli att njuta nu heller.
Hösten är vacker!
Och den är färggrann!
Och det blir så färgsprakande att man bara hisnar!
Och lika plötsligt blir hösten min favoritårstid! För vad
är vackrare än en höstdag när luften ännu känns behaglig - och så syrerik -
och det sprakar av färger vart än man ser?
Jag säger bara: Jag älskar hösten just dessa dagar!
Häromdagen bestämde jag mig för att vandra ut på slätten för att fota
svanarna som även denna höst har slagit sig ner på våra åkrar för att
äta upp sig inför flytten söderöver. Deras läten förs med vinden när jag
kommer vandrande.
I flockar på tio, och upp till tjugo, går de ute på åkrarna
och pickar i sig föda. Dom märker genast att jag närmar mig och
de blir på sin vakt.
Jag försöker ta det lugnt och söker mig sakta framåt.
De flesta vänder mig ryggen och efter en stund äter de lugnt vidare.
Men alltid minst en av de vuxna svanarna håller vakt.
Höstlig varm rödgul färgprakt.
Natten mellan fredag och lördag föll höstens första snöflingor här hos oss.
Så när jag på lördagen vandrade upp till svanarna låg det ännu
lite snö kvar på skugga platser (och det här var på eftermiddagen!).
Svanarna hade kommit tillbaka till åkrarna och de var än mer
uppmärksamma när jag kom vandrande.
Ännu stannar flocken med svanar på våra åkrar, flera ungfåglar bär den
gråa fjäderdräkten. De har en lång flygväg söderut och det gäller
ju att de växer till sig ytterligare för att klara flygäventyret.
Men så länge svanarna finns kvar ute på slätten, så länge behöver vi inte
heller bekymra oss för vintern....
Jag vandrar vidare och kan inte låta bli att njuta nu heller.
Hösten är vacker!
Och den är färggrann!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar