Så kom då regnet....

Nästan hela sommaren har jag klagat över torkan. Regnskurar nattetid -

det kunde ju inte vara helt fel, tyckte jag. I går, söndag, fick vi lite regn dagtid och

så i natt föll ännu mera. Mycket mera. Det smattrade på taket något fruktansvärt och jag

vände mig i sängen minst tusen gånger. Försökte stänga ute regnljudet med att

trycka sängtäcket mot örat. Men det blev alldeles för varmt. Sedan började jag 

gruva mig över att det regnade för mycket. Tänk, översvämning i svärmors garage,

sädesfält som mejades ned på grund av för stora mängder regndroppar på axen

och så sonen som skulle köra 800 km i hällregn.... Lite svårt att sova i natt.

Men väta ute i markerna det fick vi!

Söndagen var en gråmulen dag, antingen med eller utan regn.

Då bestämde vi oss för att åka ut och äta tillsammans med sonen och

hans flickvän. 

 

 Vi åkte ut från staden och ut till Åminne.

Här vid hamnen finns massor av både gamla gråa och nyare röda

fiskebodar. En mycket vacker plats även i mulet väder.

Både sonen och jag valde grissnitsel med bea-sås. Titta vilken tallrik,

hur skulle jag ens orka hälften av en så stor biff!? Nej, inte behövde

vi gå hungriga från bordet. Sambon valde lax och M tortilla, deras

portioner såg mera normala ut.... Men gott var det (och jag behövde inte

koka mat dagen till ära!).

Nu denna måndag börjar äntligen regnmolnen skingras 

och lite ljusblå himmel synas. Fast ännu råder molnen.

Snart dags att klä på sig gummistövlarna och gå ut i potatislandet,

idag blir jag så illa tvungen att koka maten så att vi inte behöver

gå hungriga. Men sonen han kör vidare i regnet ......