I går firade vi veterandagen här i Finland.
Det är våra krigsveteraner som vi skall tacka för att vi i dag
är en fristående nation. När jag igår var in till staden stannade jag
bredvid Frihetsstatyn, som finns på torget.
En hederskrans hade lagts ner invid statyn någon timme tidigare och
jag blev lite rörd när jag läste "Vi tackar för friheten".
Jo, vi tackar för friheten, den som vi idag tar för given, men som gavs åt oss av
alla de män som offrade år av sina ungdomsliv i skyttegravarna för att
vi skulle få sitta här idag. Månne ett "Tack!" räcker?
Frihetsstatyn på Vasa torg avtäcktes den 9 juli 1938.
Vid avtäckningsceremonin deltog bland annat republikens president Kyösti
Kallio, marskalk F G Mannerheim och självständighetssenatens medlemmar.
Att frihetsstatyn skulle placeras just i Vasa var hela landet enig om. Vasa
verkade ju några månader i början av år 1918, efter att landet utropat sig som
självständigt den 6 december året innan, som det vita Finlands huvudstad.
Professor Yrjö Liipolas förslag till skulptur "Pohjan poika rynnistää" vann
den skulpturtävling som ordnats. Hans skisser omarbetades något och den
färdiga skulpturen visar en allmogesoldat stående med geväret i handen
och viftande med en mössa. Bakom honom sitter en skadad vapenbroder
som håller sig för bröstet.
Hur ofta har vi inte suttit på statyns trappor och hur ofta har vi
inte passerat statyn utan att tänka på dess värde....
Och vad jag gjorde i staden igår, det berättar jag om i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar