Det har varit tyst här på bloggen några dagar, men jag kan intyga att jag
varken har varit på någon rolig resa eller gjort några större bravader. Dagarna
har helt enkelt varit fulla med allsköns begivenheter - men ibland saknas
ju skrivivern, så då blir det tyst.... Fast... som vanligt har kameran hängt med
mig, så vi får se vad jag vill skriva om här framöver.
I dag plockar jag i alla fall in fotona från gårdagen när vi tillsammans med
min kusin eldade upp gamla halm- och höbalar ute på en åker.
För eld är ju så fascinerande!
Elden har alltid fascinerat oss människor. Elden har en stor kraft, mycket
större än vi tror. Därför är det viktigt att handskas varligt med den.
Det gäller att se till så att elden inte tar överhanden.
Elden är styrka.
Min kusin storbonden hade balar som var gamla och nu när han delvis
lagt om produktionen var dessa balar helt enkelt överflödiga.
Men den behändiga Avantin baxnade karlarna ut balarna.
Tändstickorna fick göra sitt och snart började det ryka bland balarna,
som vi kört ut på en snöig åker.
Vi hade perfekt brännväder; vindstilla och delvis rätt ymnigt snöfall.
Elden tog sig snabbt i den kruttorra halmen.
Vi matade på elden med flera lass....
Snöfallet upphörde och elden falnade.
Det är vackert med eld när den brinner under ordnade former.
Men se upp med elden!
Att 'leka med elden' är farligt, men nu gjorde inte ni det.
SvaraRaderaDet blev väl varmt och skönt där vid halm brasan, nästan så ni kunde grilla korv, hi hi...
Varför eldade ni upp halmen, kunde ni inte använda den till 'strö' till djuren ???
Ser att ni fortfarande har mycket snö kvar, vi har barbacke.
Vi behöver också elda, men det blir ris från träd han fällt m.m. vi väntar på rätt väder
förhållande, de rishögarna är tre och enormt stora.
Må väl/ Eva