Kristinestad - då och nu, del 2

Här kan du läsa fortsättningen om Kristinestad då och nu (del 1 här ).

"År 1765 erhöll Kristinestad på egen begäran tillsammans med Vasa

stapelfrihet på Kaskö hamn och år 1789 egen stapelfrihet. Efter denna tid 

gjorde orten ett märkbart uppsving", detta kan vi läsa i den 116 år gamla boken

"Österbottens svenska kommuner". Nya fartyg började byggas på ett eget

skeppsvarv i staden och Kristinestad fick en aktningsvärd flotta.

Staden började blomstra.

(Bilderna från Öppna Portarnas dag i Kristinestad 19.6.2016)

Man började bedriva export- och importhandel huvudsakligen med Stockholm,

men även på utlandet. "Staden har härefter tillgodosett en vidsträckt omnäjds behof"

berättas det i min bok.

Stora lagerutrymmen byggdes som lager för olika varor. 

Många byggde nya fina hus och nya influenser seglade in med fartygen.

Ni kan gärna läsa om Lebellska köpmansgården, ett blogginlägg som jag gjorde

för tre år sedan (läs här ).

Inne i Brahegården (där det serverades nigeriansk buffé under evenemanget

Öppna Portar) kan man beundra en gammal tapet från sekelskiftet 1700-1800.

Tapeten är unik och kommer från Frankrike. Lantdagsmannen, redaren, bankiren

kommerserådet Alfred Carlström, som bodde här, importerade tapeten till sin matsal -

naturligtvis med sina egna skepp. Tapetens mönster är formpressad i tjock pappersmassa, 

våderna är limmade på juteväv och de har fraktats till Kristinestad liggandes

på en skiva. Ni kan tänka er att det var dyrt att tapetsera husen på den tiden! 

Denne Carlström byggde sig ett sommarhem utanför staden, Carlsro

(som numera är ett museum, se här)

Många av husen har ännu i denna dag minnen från stadens blomstringstid.

Som detta hus på Strandgatan/Östra Långgatan med sina vackra bårder i taket (renoverade).

Ända från Jyväskylä och kringliggande trakter i inlandet har 

handelsleden gått ned till Kristinestad. Även när Tammerfors började

spira till Finlands industriella centrum, skeppades det mesta råmaterialet via

Kristinestad. Sjöfarten blomstrade. På bilden ovan ses delar av farleden ut till
det öppna havet.

Här i Kristinestad hittar man vackra trävillor nere vid vattnet, ut mot farleden.

I slutet av 1800-talet började dock stadens betydelse minska. Det berodde bland annat 

på att segelfartygens era var över, nya Vasa stad började blomstra

och järnvägen hade byggts ut (på det viset fick inlandet bekvämare

kommunikationer till andra hamnplatser). 

I min bok från år 1900 står det att "Kristinestad har för närvarande

2.270 mantalsskrifna invånare. Kristinestads landsförsamling omfattar 199

kvadratkilometer med 1.327 invånare, däraf 133 finskatalande." I dag finns

 ca 6.800 innevånare varav ca 40% har finska som modersmål (efter en del

kommunfusioner och ökad areal till 1679 km2).

Det finns en hel del till att berätta om Kristinestad, bland det här med

Kattpiskargränden (den smala gatan) och mycket mera. Men det får du

faktiskt ta reda på själv.... så åk dit, vet jag!