Vi hade avtalat om ännu en av dessa träffar tillsammans, vi fyra barndomsvänner.
Vi skulle träffas i vår barndomsby, där ingen av oss längre bor -men där vi har så många minnen och där vi har våra rötter.
Morgonen började solig och efter höstens första minusgrader på termometern, var det ännu rimfrost ute på skuggiga ställen när vi träffades kl 10 på förmiddagen. Vi hade bestämt oss för att gå ut på en kort vandring det första vi gjorde.
Så vi vandrade runt byns vandringsled, med eller utan stavar. Vi vandrade ut ur skuggan ut till solen ute på slätten... Vi pratade och vi försökte minnas gamla skidspår och gamla människor som levde runtom i husen som vi passerade....
Så blev det dags att ta en sväng igenom hela byn och försöka minnas alla gamla skolkamrater och vem som numera bodde i husen. A bestämde att vi skulle ta hennes svensk registrerade bil "så att folk har något att fundera på...". Jo, vi kuskade igenom nästan hela byn och vi körde inte speciellt fort heller för att kolla hur allt hade förändrats. Det mest roliga var väl ändå de små rapphönsen som gick på en av de små vägarna, de som förstås inte flög fastän bilen kom. (Och ni skall veta att man hinner inte ta fram kameran när man har så roligt, så jag tog nästan inga foton under gårdagen.)
Efter bilturen tog vi egna bilar och åkte ut till en av restaurangerna för att äta hamburgare. Nu kunde vi i lugn och ro sitta och prata stort som smått medan vi åt. Det var nästan fullsatt i restaurangen och vi tyckte det ändå var lite konstigt att vi kände så få människor (vi konstaterade dock att nya generationer hade växt upp och numera var det visst de som jobbade en vanlig fredag)....
Till kaffet kände vi att det är värdefullt att träffas, pratade nytt som gammalt. Lite konstigt är det ju förstås att vi ännu är "flickorna" medan andra i vår ålder har blivit betydligt äldre... Vi kompletterar varandra och det inte en kommer ihåg kanske någon annan minns (får man ju hoppas!)... Och så är det alltid en trygghet att dessa vänner är uppväxta under samma förhållanden, vi kan vara precis som vi är. Så trevlig att träffas tjejer och ha ett trevligt fredagsprogram!
När jag åkte vidare till nästa programpunkt för dagen kände jag mig riktigt ung på nytt! Så roligt att vandra runt i byn och att åka bil runt i byn - och så att vi inte behövde vara hungrig efteråt!
När jag satt i bilen såg jag molnen som drev in från väster. Det hade utlovats regn till kvällen...
Och visst, det har regnat heeeela natten och in på morgonen. Dessutom har hårda vindar blåst löven ur träden, ett riktigt höstligt ruskväder med endast några plus-grader. Och vi barndomsvänner kunde via våra telefonkanaler idag på förmiddagen konstatera att vi hade tur med vädret under gårdagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar