Februaridagarna rullar vidare.
I nyhetsflödet läser vi om de förödande jordbävningarna i södra Turkiet och norra Syrien där så många som flera 10.000-tals människor har dött och kanske miljontals lever utan hem i vinterkylan. Vi läser om den där spionballongen som sköts ner efter att ha siktats över USA, den som Kina sa var en väderballong (en annan ballong hade visst också färdats över Latinamerika). Och så är det Ukrainas president Zelenskyj som åker runt och charmar EU för att få mera krigsutrustning för att försvara Europa och för att hålla sitt folk flytande. Dessutom skrivs det dagligen om strulet med Finlands och Sveriges Nato-ansökan och så har ju vårt lands hoppfulla politiker startat sina kampanjer för att bli invalda i landets riksdag... Ja, förutom strejker som lamslår vissa affärer här och där runtom i landet. Februari är en månad när det händer mycket ute i världen och nästgårds. Tack och lov att årets abiturienter under gårdagen fick åka runt på lastbilsflak och slänga ut karameller och ha roligt en sista dag innan studentskrivningarna stundar, äntligen hade medierna något roligt att rapportera!
På hemmafronten händer inte så mycket. Häromdagen var vi dock ut till vårt sommarparadis. Där ute lyste fjärden vit, nästen så att jag endast kunde kisa med ögonen i solskenet...
Vi vandrade över isen till våra hus (som vanligt vintertid när isen har lagt sig). Sambon gick först (även på svag is...) bärande på motorsågen och jag efter med kaffet i ryggsäcken. Solen sken och det var runt noll grader, lite bitande vind.
Sambon beslöt att genast vandra vidare ut till en av öarna för att kolla till ett skogsskifte. Ser ni en liten mörk prick där ute på isen så är det han - nej, här syns han inte mot den mörka skogen, jag måste visst zooma in med kameran....
Jo, där gick han (och isen höll!).... Jag stannade kvar vid våra hus och eldade inne i bastukammaren för att få lite värme inför kaffedrickandet....
Natten hade varit kall, nästan minus 10 grader och det var kyligt för denna månad som också varit varm. Jag gick ut för att kolla isen. Flödvattnet har frusit på olika sätt, ibland slätt och ibland krispigt.
Ett tunt snötäcke täcke fjärdens istäcke, men där ute var det ändå förrädiskt halt på vissa ställen...
Jag vandrade en bit längs vår oplogade skogsväg och där såg jag spår av många djur. Här hade haren skuttat fram och åter.
Vem hade gått här? Troligen en fågel, kan vara en järpe.
Tillbaka ute på isen såg jag spår av utter överallt. Den hade sprungit några steg och sedan rutschat fram på isen. Spåren till höger tillhör sambon (han hade inte rutschat!).
Jag gick tillbaka in i värmen och väntade på att få sällskap runt kaffebordet. Och visst var det en liten prick där ute på isen...
Jag hann läsa lite Agatha Christie innan vi drack vårt medhavda kaffe och mumsade på mättande tilltugg. Sedan tog vi tag i motorsågen och gjorde vårt dagsverke.
Så var det dags att söka oss hemåt.
Får väl allt tillstå att mina dagsverken inte är så värst krävande numera.... Men jag följer med dagsnyheterna och läser in mig på allt elände runtom i världen - för att riktigt känna hur bra jag har det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar